Our new heating system is now keeping Sally warm. Our ambition had been to install it whilst indoors in the spring. It is so much easier to get access when the boat is empty. We managed quite a bit of the loop by installing bits and pieces together with other jobs. Then we decided that we needed to sail. The work was taken up again in late September and by early October; the system could be started for the first time.

We now have a water based “central heating” with eight radiators throughout the boat. We can heat the water with the engine via a heat exchanger on the cooling water loop to the warm water heater or by a 2 kW electric heater. The heater runs on a thermostat on half or full heat. We can also runt the engine loop “backwards with a pump. Thus, heating the engine and the warm water heater to prevent freezing.

There is a loop around the boat to connect all radiators and heater. This was one of the challenges. We wanted the hoses to be hidden as far as possible and at the same time use them to prevent freezing. The later by running the hose along the engine exhaust, water maker, through hull fittings, water pumps, toilet etc. It was not possible to have it everywhere so we still ended up with a few electric heaters to keep everything from freezing.

The heating has been up and running for almost two months now and is working well. We normally run it on 1 kW and around 6 deg C on the thermostat. This “half power” manages to keep the inside of the boat around eight degrees above outside temperature. This should keep the boat from freezing on a normal winter on the coast.

The next challenge now, is to improve insulation and reduce condensation whilst we are on board.

Medan vi ligger här i karantän tänkte vi passa på att dela med oss av lite tipps och trix vi använder ombord och även av lite erfarenheter från de vatten vi seglat i. Här kommer det första inlägget på det temat.

Vi har numera ett sätt att få obegränsad tillgång till ”bryggvatten” parallellt med vårt egentillverkade vatten. Grunden i systemet är egentligen att vi har en sjövattenpump som levererar vatten till ett sjövattensystem i båten med egen kran i byssan och anslutning till vår toalett. Toaletten går att koppla om mellan detta sjövattensystem och färskvattensystemet. Genom att sätta en trevägsventil före inloppet till sjövattenpumpen kan vi i stället låta den suga från en tank med ”bryggvatten”.

Tanken fungerar som vattentanken på en vanlig toalett. Där sitter en flottörventil (från en vanlig toatank) som fyller på vatten i tanken. I tanken har vi sedan stoppat en slang kopplad till ventilen före sjövattenpumpen. När vi ligger en längre tid vid en brygga så sätter vi tanken på badplattformen, ansluter med Gardenakopplingar till vattenkranen på bryggan och stoppar ned slangen till pumpen. Sedan är det bara att ställa om trevägsventilen före pumpen så är vi i gång.

Jättepraktiskt att kunna skölja i rinnande vatten utan att behöva tänka på att tankarna töms. Vi värmer vatten i vattenkokaren (på landström) om vi vill diska eller tvätta. Nästa steg i utvecklingens är att även koppla in vår varmvattenberedare på samma vatten men de kräver lite mer slängar och ventiler (som är ganska dyra) och lite eftertanke så att inte vattnet från bryggan blandas med vattnet från våra tankar. De går ju i slutändan i samma kranar. Detta får bli ett projekt för nästa vinter.

Varför kan man då inte lika gärna koppla vattnet från bryggan direkt in i båten. Problemet med denna till synes enkla lösning är säkerheten, på två sätt. Dels finns det oändlig tillgång på vatten från bryggan. Skulle det uppstå en läcka kan man lätt fylla hela båten med vatten. Men samma sak kan ju hända om något går sönder när man har en pump tänker ni. Ja, det stämmer. Därför har vi en övervakning på våra vattenpumpar som gör att de stängs av om de går för länge.

Dels har bryggvattnet oftast högre tryck än vad pumparna i båten ger. Det innebär att man kan skada installationen om man ansluter till vatten med för högt tryck. Nu finns det specialventiler som kan se till att det inte blir för högt tryck. En del båtar har sådana installationer. De fungerar bra, så länge ventilen fungerar. Men när de inte fungerar längre…

Det finns också något som kallas slangbrottsventiler, sådana sitter numera alltid på t ex diskmaskiner. De kan skydda om en slang går av. Men de skyddar inte mot ett mindre läckage och små läckage under lite längre tid (t ex under en kväll) kan vara illa nog. Därför har vi inte valt dessa som säkring i vårt system.

Efter ett kort besök hemma för Håkan var trunken fylld med reservdelar på nedresan. Viktigast var att få ordning på vår toalett som fungerat sämre och sämre de senaste månaderna. Vi har ett fantastiskt fint system som bygger på vakuum (samma som på flygplan och tåg). Men, vakuumpumpen har haft mer och med problem och eftersom den var 20 år gammal så bestämde vi oss för att köpa en helt ny enhet med tank, backventiler och pump. Inte helt gratis men nödvändigt.

I dag har vi ägnat dagen åt att byta ut gamla enheten mot nya. Vi passade också på att installera finfilter framför den nya saltvattenpumpen. Vi hade tur! Dels visar det sig helt rätt att köpa en ny enhet. Det var annan pump mm så de reservdelar vi kunde fått tag i hade inte passat till vår gamla. Men, anslutningar och fästen sitter på ungefär samma ställen så med några nya skruvhål är det bara att skruva fast och sätta på slangarna.

Så här blev det. Vakuumenheten är den vita lådan till höger. Längs till vänster sitter boosterpumpen till watermakern med sin sil. På andra sidan skottet kan man ana det stora huvudfiltret för alla saltvattenpumpar. I mitten sitter överst saltvattenpumpen till toa och byssa, hitom den spolpumpen (däck och ankare) och i samma fack som vakuumenheten sitter färskvattenpumpen. Alla dessa tre Jabsco-pumpar har finsil på inloppssidan för att skona pumpar och ventiler. De har också samma anslutningar så det finns möjlighet att växla mellan dem om en viktig pump skulle gå sönder.

Installationen gjordes för några år sedan för att göra alla pumpar åtkomliga. Det har fungerat bra. Vi har under denna resa bytt ut både saltvattenpumpen och nu vakuumenheten utan större problem och utan att behöva koppla loss annat än det vi vill jobba med. Det går också ganska enkelt att lossa kopplingar för vintern eller när vi ska göra rent silar.

Nu dricker vi vårt eget vatten

Nu kan vi smaka vårt dricksvatten som tillverkas av havsvatten. Vår watermaker är i gång sedan några dagar och fyller tankarna med friskt, bakteriefritt vatten. Det smakar riktigt bra tack vare ett efterkonditioneringsfilter.

Det blev ganska många slangar och slangklämmor innan allt var sammankopplat.

Resan dit

Efter mycket funderande bestämde vi oss för att vi skulle installera en watermaker för att bli självförsörjande på bra vatten ombord. Vi hade läst om allt för många som bar ”köpevatten” i varje hamn. Det kändes också bra att kunna styra så att man kan duscha när man vill. Alternativets hade varit en extra vattentank, då vi i dag bara har 250 liter.

Vi valde DC 260 aggregat från Echo Marine ltd på Trinidad. Enkelt och robust med kapacitet att göra 50 l/timme. Genom samköp med fyra andra seglare fick vi ett bra pris.

 2017-03-08

Första delarna installerade. Med lite trixande fick alla 4 filtrena plats i samma utrymme. Det är inte många centimeter under men det går att skruva loss filterkopparna. Himla tur att vi höjde kojbotten. Högtryckspumpen ligger lite snett på bilden. Den ska installeras ordentligt i morgon.