I dag har vi mekat en del. I regnet under förmiddagen packade vi om bland kläder och sängkläder. Vi förvarar det vi inte använder i vakuumpåsar. Jättebra sätt att hålla textilier torra och fria från ”båtlukt”. Nu packade vi undan de tjocka täckena och ett antal ”vintekläder” och underställ. Samtidigt tog vi fram lite mer sommarkläder, snorkelgrejer och kuddar och täcken till våra gäster som ska komma under juli.

Vi använder bl a windy.com för väderprognoser. Windy har en möjlighet att jämföra tre olika vädermodeller/prognoser. Intressant i dag. Den ena sa att det skulle regna till 10, den andra till 14 och den tredje till 18. Det regnade till 11-tiden och sedan vid 14 igen och fram till fyra. Så man kanske kan säga att alla hade rätt på något sätt.

Seneftermiddagen och kvällen kunde vi ägna åt vår radarstolpe. Vi flyttade runt lite högtalare och tutor och monterade Wifi-enheten permanent. Nu har solcellen mer svängrum. Vännen Bosse på Marin och Mekan hade gjort fina rostfria fästen. Om ni behöver lite specialgrejer till båten är Bosse rätt man. Bäst är att prata med honom i god tid (=på hösten). Han kan fixa det mesta (tel 0706-702 434).

Början april – Nu är det snart klart

Nu har batteriet varit igång ett tag och förhoppningsvis är allt anslutet. Lite arbete/programmering återstår med att justera in alla laddare så att de inte överladdar. Men det får vi ta under resans gång. Så här ser det ut med batteri och  plusfördelning.

Normalt ligger det en fastskruvad skiva över batteriet, det finns ingen anledning att vara där och pilla. Över fördelningen ligger sedan en plexiglasskiva som beröringsskydd. Huvudbrytaren (den stora röda) isolerar batteriet fullständigt, alla förbrukare, till och med alla spänningsmätningar, BMS och andra instrument bryts bort. Efter huvudbrytaren sitter en 500 A huvudsäkring.

För att skydda batteriet finns det ett batterierövervakningssystem (BMS). Det är nu tillslut färdigt. Det styr genom att stänga av såväl laddning som vissa förbrukare så att batteriet inte över- respektive underladdas. Det har också ett skydd som med en 500 A kontaktor bryter bort batteriet (sitter ovanför huvudsäkringen på bilden).

Många sladdar och burkar blir det även om kretskortet med intelligensen bara är 50*50 mm. Så här blev det när det installerats akter om minusfördelning och solcellsladdare.

Minusfördelningen är en likadan aluminiumskiva som plusfördelningen men monterad vertikalt. Många svarta kablar ansluts här.

Resan dit

Efter mycket funderande bestämde vi oss att byte de nu uttjänta AGM batterierna till Litiumbatterier.  I stället för de tidigare 8 blybatterierna har vi nu ett stort batteri bestående av fyra Winston WB-LYP400AHA LiFeYPO4 celler som seriekopplats. Dessa placeras under kojen i SB akterhytt. Målet är att öka effektiv kapacitet till det dubbla (ca 300 effektiva Ah, erfarenheter från andra båtar indikerar att den kommer att vara så hög i många år) samtidigt som vi sparar 100 kg och skapar utrymme för ny utrustning.

Så här såg det ut innan:

Här sitter sex av de åtta tidigare batterier. De två återstående finns under stolen vid navigationsbordet midskepps. Totalt väger dessa batterier ca 160 kg och har en nominell kapacitet 525 Ah. I praktiken har den varit från ca 250  Ah när de var nya till sista årets ca 100 Ah.

Här har vi lyft ur de gamla batterierna och lossat alla kablar.  Efter 18 år och 4 båtägare var det ett veritabelt skatbo. 220 V, 12 V och signalkablar om vart annat. Fungerande så länge man inte skulle rota i det. Men odokumenterat och svårtolkat.

Nu, i början av januari 2017 har vi rivit bort all 220 V. Vi lägger om den till barbodssidan medan 12 V och signal får vara kvar på styrbordsidan, mer om 220 i ett annat inlägg.

Litiumbatterierna tar ungefär samma plats som två tidigare blybatterier och väger 100 kg mindre. Här är de uppställda för att vi ska bygga en ganska tight låda runt dem som lamineras fast i skrovet för att få en säkrad installation som håller om båten rullar runt. De nya batterierna är något högre än blybatterierna så vi höjer kojboten med 5 cm så att de kan backas för att skapa ett bra utrymmer för en watermaker för om batterierna.

14 Januari

Nu är lådan i båten färdig för att lamineras fast och battericellerna hemma. I dag har vi börjat förbereda batteriet. Vi laddar cellerna en och en till samma laddningsgrad. I nästa steg ska de sedan laddas alla fyra parallellt för en så kallad toppbalansering. Mer om det senare.

Vi känner oss förflyttade 40 år tillbaka i tiden till labbarna på Chalmers när vi var 30 minut noterar hur cellen laddas. Det kommer nog att ta ett tag eftersom vi bara kan ladda med 20 A och cellen har 400 Ah kapacitet. Men vi har ju ingen aning om hur mycket laddade de är från fabrik så det är bäst att vara noggrann eftersom en överladdning förstör cellen och då ryker ca 6 000 kr plus att vi får vänta några veckor på en ny.

Vi hittade lite på nätet och fösökte sammanfatta det vi tyckte verkade vettigt i Funktionsbeskrivning_Top_Ballansering. Där har vi också beskrivit lite mer om hur vi gjorde med våra batterier.

18 Januari

Efter att i fyra dagar en och en ha laddat cellerna till samma laddningsnivå var det i dag dags att toppbalansera dem. Vi parallellkopplade alla fyra cellerna och körde sedan upp dem till 3,8 V där de fick ligga ca 10 minuter medan laddströmmen sakta sjönk. Sedan stängde vi av och väntade tills spänningen sjunk under 3.65 V. Då var det dags att ladda igen. Nu var inte laddströmmen så hög, men vi har, när cellerna är parallellkopplade,  ett batteri med 1 600 Ah kapacitet så det tar ett tag att ladda till mättnad. Lite osäkert vilken voltmeter som visar rätt, obelastat skiljer de ca 0,01 V så det spelar ingen roll.

Det viktiga är att låta cellerna jämna ut sig fullständigt, vilket kan ta tid. Så nu får de stå så här till de inte tar mer laddning.

27 januari

Det tog ungefär en vecka för cellerna att bli balanserade vid 3,65 V. Spänningen motsvarar 14,6 V i det färdiga batteriet och är högre än vad vi räknar med att ladda det till normalt. Eftersom litiumbatterier åldras fortare vid full laddning har vi nu börjat ladda ut cellerna. De kommer att bli stående någon månad innan de monteras och kopplas in i båten. Det krävdes lite funderande och hjälp från min farbror Kent att hitta på ett bra belastningsmotstånd för urladdningen.

Målsättningen var att kunna ladda ut med ca 50 A. För det skulle krävas att batterierna ”kortslöts” med en 10 m lång 2,5 mm2 kabel. Nu hade vi ingen sådan skräpkabel (man viste ju inte om den skulle bli för varm och förstöras) utan det blev en lite längre 1,5 mm2 kabel i stället. Den laddar ut med ca 13 A vilket är ett långsamt och försiktigt tempo. Effekten kyler vi bort genom att kabeln ligger på gräsmattan utanför fönstret.

2 februari

Det tog några dagar men nu är batteriet urladdat lagom mycket. Det får stå och vila en stund. Hytten är också klar så efter vi åkt skidor blir det dags att börja installera.

13 mars

Då är batteriet på plats med sin övervakning av de individuella cellerna. Vi har också kopplat kablar till alla celler så att vi bekvämt kan mäta spänningen utan att behöva lyfta undan grejer och skruva bort lock. Pluss-fördelningen med huvudbrytare, 500 A huvudsäkring och kontaktor som skyddar batteriet är på plats. För att skydda oss lite har vi lagt pluss och minus på var sin sida skottet, överst i bild ser vi minusfördelningen som ansluts via ett mätmotstånd till batterimätaren. Det var ett tufft jobb att få till 95 mm2 kablarna från batteriet. Nu är det ”bara” att koppla in alla laddare och förbrukare.

I samband med att vi installerar litiumbatterier sätter vi in en laddare/inverter som klarar att ge 4 kW momentant och 2 kW nästan kontinuerligt. Det skapar möjlighet att köra de flesta maskiner vi är vana vid hemifrån.  Nu lär ju inte alla de få plats men några kommer vi ha med oss. T ex räknar vi med att använda vattenkokaren i stället för gasolspisen till fika och lite annat. Vi kommer också att kunna göra varmvatten på solenergi via elsystemet.

Således behövde vi lite fler uttag och framför allt alla uttag via laddare/inverter för att kunna använda dem både med och utan landström. Vi ville också få en bra installation av isolationstransformatorn i linje med SXK:s rekommendationer. Den har tidigare suttit och brummat under navigationsbordet vilket varit störande när man ska somna. Nu har den hamnat längst akter ut, ovanför varmvattenberedaren så att den håller sig torr och fin. Med den placeringen sparade vi 10 m kabel.

27 januari

Nu har vi kört den nya installationen under veckan. Med 2 kW värmefläkt var morgon för att få upp temperaturen i båten så stressar vi systemet. Allt har fungerat bra och till sist hittade vi mässingspik till kabelklammorna och kunde avsluta förläggningen. Nu återstår att ersätta en provisorisk kopplingsdosa i aktern med vår nya laddare/inveter. Så här ser elcentralen för inkommande ström ut. Strömbrytaren är till varmvattenberedaren som framöver också kommer att kunna gå på solenergi via batterierna så att vi kan duscha varmt efter badet.

Fortsättning följer