Lite mer om hur vi seglade och i slutändan var tillbaka vid Gibraltar efter ett dygn.
Som framgår av sjökortet nedan hade vi ingen effektiv kryss västerut. Vårt första försök att ta oss västerut var så jobbigt att vi vände norrut igen. Då blåste det inte lika mycket och i den höga jobbiga sjön (förmodligen dyning som mötte tidvatten som satte västerut) så kunde vi inte hålla fart. Vi motorseglade ett tag men vände efter ett tag. På slagen norröver hade vi inte alls samma besvär av sjön utan Sally seglade på bra och vi kunde äta middag i lugn och ro innan vi var tvungna att segla väster ut.
Det var nu styv vind (ca 10 m/s), hög men inte lika jobbig sjö och motström. Sally seglade väldigt bra men ganska blött, med revad stor och genuafock. Men det var segt att vinna väg västerut. Till slut var vi i alla fall utanför grundområdena vid Trafalgar och de fartyg som låg uppankrade där. Hela havet var fullt av lampor och lanternor. Vi kunde slå vid midnatt och förberedde oss på ett längre ben norrut och efterlängtad sömn.
Då hände det. Det började med att plottern larmade för att den inte längre fick någon position från GPS:en. Då stänger den av det mesta av sina funktioner och blir mindre värd än ett hederligt gammalt papperssjökort (man kan inte ens rita på den). Strax därefter dör autopiloten och alla instrumenten. Medan Eva handstyr, en inte helt grannlaga uppgift i kolsvart natten som hon skötte galant med hjälp enbart av kompassen, försöker Håkan leta fel utan framgång.
Vi bestämmer oss för att vända österut, klockan hade då hunnit bli runt ett. Det blev en jobbig natt med omväxlande en timme till rors och en timme i kojen. Var gång något behövde göras fick vi vara vakna båda. För att kunna styra och samtidigt väcka den andre använde vi en trådlös ringklocka (sådana som man brukar ha vid ytterdörren). Totalt fick vi knappt två timmars sömn var.
När vi kom inom täckning mejlade vi marinan i La Linea, på Spanska sidan flygplatsen vid Gibraltar, med alla våra papper som bilaga. Vi var då ca 3 timmar bort. Vi ringde dem sedan strax efter nio (då vi hoppades det skulle ha kommit folk till kontoret) och fick besked att det var OK att komma in.
När vi kom fram var vi tvungna att gå till väntebryggan och ligga där tills marinan fått klartecken från lokala myndigheter att släppa in oss. Under den tiden fick vi inte lämna båten. Alla var väldigt hjälpsamma och allt funkade smidigt och vi kom in till vår fingerponton inom 30 minuter. Vi träffade ingen kontorspersonal utan allt sköttes per tel och mejl. Men vi fick hjälp av marineros att lägga till. Vi fick senare mejla en fullmakt att debitera vårt kreditkort. Kortnumret lämnade vi av säkerhetsskäl via telefon. Så här långt inga frågor eller besök av myndigheter.
Vi har krav på oss att segla så snart vi reparerat och provianterat. Dagen har ägnats åt att leta fel och vi tror vi närmar oss en bild av vad som hänt och vad vi skulle kunna göra för att segla vidare senare i veckan. Mer om detta i morgon. Vi har också fått positiva indikationer från fler hamnar längs vägen (klicka här för mer info) vilket känns bra inför nästa etapp.
Vi seglade hem vår Apostrof samma väg 2017-2018 under lugna och trevliga former. Vi har stor medkänsla för er segling i dessa besvärliga tider och vi hoppas att den efter hand kommer att bli bättre och bättre.
Segla lugnt! Fair winds!
Nyfikna på vad problemet var och fortfarande lite skakade av det ni råkat ut för. Sköt om er.
Sissela och Håkan
Ni klarade på fint sätt! Det brukar att bli svårigheter omkring Gibraltar sundet.
En gång fick jag start motor fel nära Tarifa och sen behövde det att bara segla och kasta ankaret i La Linea vik utan motor. Värsta mögliga området för något sådant, tiotals fartyg omkring.
Lycka till nu!