Livet ombord på Sally kan sammanfattas med ett ord; låååångtrååååkiiiigt.
Den senaste veckan har vi haft en hel del regn och vind och det verkar som det ska fortsätta så ett tag till framöver. I morse var det ganska bra men nu regnar det igen och i morgon väntas nytt regn och hård nordostlig vind och kuling runt Cabo de Gato. Efter det ser det ut att bli några fina dagar med måttliga vindar.
Vi har en hel del på
jobblistan att göra och blir det bara bra väder så tänkte vi ta itu med dem.
Fram till dess sitter vi mest i sittbrunnen. Vi försöker låt bli att gå ut på
staden och i stället äta upp den färskmat vi redan har. Ett annat skäl till
detta är att vi vill få plats med all mat i kylboxen under en dag så att vi kan
frosta av vårt kylskåp, framförallt dess frysfack som nu mest är fyllt med is.
Då kan vi sedan handla en del frusen mat och även frysa in lite mat.
Allt talar för att restriktionerna
kommer att förlängas till 12 april och dessutom stärkas med ännu hårdare
restriktioner för resor. Detta förväntas ske med ett riksdagsbeslut på onsdag.
Det betyder att vi blir kvar, så som vi redan tidigare förväntade oss, till åtminstone
mitten av april. Praktiskt kan det sedan kanske dröja ytterligare flera veckor
innan vi kan segla vidare. Men då kanske vi kan vara här med lite större frihet
att röra oss. Vi har ju inte ens hunnit titta på staden ännu.
Medan vi ligger här i karantän
tänkte vi passa på att dela med oss av lite tipps och trix vi använder ombord
och även av lite erfarenheter från de vatten vi seglat i. Här kommer det första
inlägget på det temat.
Vi har numera ett sätt att få obegränsad tillgång till ”bryggvatten” parallellt med vårt egentillverkade vatten. Grunden i systemet är egentligen att vi har en sjövattenpump som levererar vatten till ett sjövattensystem i båten med egen kran i byssan och anslutning till vår toalett. Toaletten går att koppla om mellan detta sjövattensystem och färskvattensystemet. Genom att sätta en trevägsventil före inloppet till sjövattenpumpen kan vi i stället låta den suga från en tank med ”bryggvatten”.
Tanken fungerar som
vattentanken på en vanlig toalett. Där sitter en flottörventil (från en vanlig
toatank) som fyller på vatten i tanken. I tanken har vi sedan stoppat en slang
kopplad till ventilen före sjövattenpumpen. När vi ligger en längre tid vid en
brygga så sätter vi tanken på badplattformen, ansluter med Gardenakopplingar
till vattenkranen på bryggan och stoppar ned slangen till pumpen. Sedan är det
bara att ställa om trevägsventilen före pumpen så är vi i gång.
Jättepraktiskt att kunna skölja i rinnande vatten utan att behöva tänka på att tankarna töms. Vi värmer vatten i vattenkokaren (på landström) om vi vill diska eller tvätta. Nästa steg i utvecklingens är att även koppla in vår varmvattenberedare på samma vatten men de kräver lite mer slängar och ventiler (som är ganska dyra) och lite eftertanke så att inte vattnet från bryggan blandas med vattnet från våra tankar. De går ju i slutändan i samma kranar. Detta får bli ett projekt för nästa vinter.
Varför kan man då inte
lika gärna koppla vattnet från bryggan direkt in i båten. Problemet med denna
till synes enkla lösning är säkerheten, på två sätt. Dels finns det oändlig
tillgång på vatten från bryggan. Skulle det uppstå en läcka kan man lätt fylla
hela båten med vatten. Men samma sak kan ju hända om något går sönder när man
har en pump tänker ni. Ja, det stämmer. Därför har vi en övervakning på våra
vattenpumpar som gör att de stängs av om de går för länge.
Dels har bryggvattnet
oftast högre tryck än vad pumparna i båten ger. Det innebär att man kan skada
installationen om man ansluter till vatten med för högt tryck. Nu finns det
specialventiler som kan se till att det inte blir för högt tryck. En del båtar
har sådana installationer. De fungerar bra, så länge ventilen fungerar. Men när
de inte fungerar längre…
Det finns också något som
kallas slangbrottsventiler, sådana sitter numera alltid på t ex diskmaskiner.
De kan skydda om en slang går av. Men de skyddar inte mot ett mindre läckage
och små läckage under lite längre tid (t ex under en kväll) kan vara illa nog.
Därför har vi inte valt dessa som säkring i vårt system.
I dag har det regnat på förmidagen men nu skiner solen från klarblå himmel igen. Ett lågtryck och kallfront kom in från Atlanten med ganska mycket regn. På det hela taget har vi ett ganska ostadigt väder just nu med en hel del vind och lite regnbyrar. I dag var det första gången på länge som det regnat rejält. Vi har vad som skulle kunna vara svenskt sommarväder medtemperaturer är runt, eller strax under, 20 grader. Enligt prognoserna ska det bli bättre om en vecka ungefär, då man förväntar sig att ett mer soligt och stabilt väderläge kommer tillbaka.
En av våra svenska
båtgrannar satte sig i bilen i morse för att köra hem. De kände sig osäkra på
framtiden och tidigarelade därför sin hemresa med flera månader. Vi hoppas det
går bra för dem genom Europa. Vi kommer att sakna dem. Även om vi inte kunnat
umgås på vanligt sätt har det ändå varit trevligt att pratas vid några gånger
om dagen när vi passerat varandras båtar. Nu är vi bara två svenska båtar kvar.
Allt tyder på att vår
karantän kommer att förlängas till efter påsk. Det krävs ett riksdagsbeslut för
det. Det förväntas komma i veckan och då förlänga nuvarande stränga regler till
och med den 12 april. Detta för att förhindra att människor rör på sig i
påskhelgen. Normalt är 30 miljoner spanjorer på resa under påsken.
Vi har beslutat oss för
att stanna på båten och avvakta utvecklingen fram till efter påsk om inget drastiskt
inträffar. Vi är i princip isolerade med mycket liten risk att smittas. Vi känner
oss trygga i hamnen. Mat, vatten, el, internet och telefoni funkar som vanligt
och vi har fått fler böcker att läsa. Så i dag har vi slappat fallen och
plockat in skot, block och lite annat vi inte behöver på ett tag.
Vi har i morse lagt upp det
sista inlägget om vår tid i Cartagena. Bläddra nedåt bland inläggen så hittar
du det och alla de andra vi lagt upp under senaste veckan.
I dag har vi varit och
handlat. Man får bara gå en och en och vi hör talas om de som försökt åka två i
bilen. Då har den ena fått 600 Euro i böter. Det sägs också att man inte får
cykla. Så, för att vi skulle vara på säkra sidan gick Håkan upp till Consum, den
stora livsmedelsaffären i staden.
Utanför ringlade sig en ganska lång kö. Men, eftersom man står med långa avstånd så går det ändå rimligt fort framåt. Efter ca 15 minuter kom Håkan fram till en trevlig dam som stod i dörren och såg till att max 40 personer var inne samtidigt i butiken. Av henne fick man handsprit innan man skulle ta sin kundvagn. För säkerhets skull åkte engångshandskarna på i alla fall.
Inne i butiken var det
fullt med varor. Inget som normalt brukar finnas verkade saknas. Det enda som
inte fanns var andningsskydd och handsprit, kanske inte så konstigt. Han
hittade heller inget mjöl men såg sedan i kassakön att andra hade gjort det så
vi får leta mer nästa gång. På respektfult avstånd expedierades man av både
chark- och fiskavdelning. På samma sätt var det sedan ordentligt avstånd i kassakön
och bara en i taget vid bandet.
Det blev en veckohandling
och hela äventyret tog över två timmar. Under den mer än två kilometer långa
promenaden hem med tunga kassar kändes det som om armarna blev flera entimeter
längre. Nu har vi alla fall mat för ett bra tag framöver.
I går kväll började det blåsa ordentligt från ost. Styv kuling med upp till 20 m/s i byarna. Det är frånlandsvind så vi får ingen besvärande sjö men vi ligger med aktern mot söder så sidvinden tar i riggen och kränger båten. Vi fick sjöstuva innan vi kröp till kojs.
Natten blev inte den lugnaste men vi ligger tryggt och säkert. Det känns bra eftersom prognosen talar om ytterligare ett dygn med dessa friska vindar.
Nu vet vi lite mer om vad
vi kan och inte kan göra. I princip ska vi hålla oss på båten. Vi får lämna
båten för att gå till toa/dusch, slänga skräp och en av oss kan gå och handla
men måste då hålla minst en meters avstånd till andra mäniskor.
Vi räknar med att vi kommer att bli här ett bra tag så i dag har vi betalat hamnavgift fram till mitten av april.
I går kom beslutet att sätta hela Spanien i karantän. Det innehöll även ett ganska omfattande utegångsförbud. Vi hade uppfattat att det skulle börja gälla från 8 på måndag morgon men har nu blivit varse att det gällde redan i dag. Vi tog en promenad längs en öde strandpromenad vid den avspärrade stranden. Tänkte att det gäller att ta chansen innan måndag men på hemvägen blev vi tillsagda av två olika polispatruller att omedelbart gå hem vilket vi naturligtvis gjorde.
Vi vet inte riktigt vad som
gäller för oss framöver. UD rekommenderar inte att vi ska åka hem om vi inte
själva väldigt gärna vill eller har tvingande skäl. Det tycker inte vi att vi
har. Vi har det bra på båten. Turligt nog så bunkrade vi bra i Cartagena innan
vi lämnade tillbaka hyrbilen så vi har det mesta man behöver. Toapapper, konserver,
torrvaror, vin och färsk mat för flera dagar framöver. Det sista vi fick av
vännerna på Terra innan de hastigt körde hem var två storpack Wasa knäckebröd,
det kan vi knapra på i flera veckor.
Vi räknar med att det
kommer att finnas mat i butikerna framöver. De håller öppna och man får gå att
handla men bara en person per hushåll. Man får också gå till apotek, sjukvård,
tvätterier och liknande ställen. Men i övrigt ska man hålla sig hemma. Vi har kommit
överens med Svenskbåtarna i närheten att vi ska hjälpas åt med handlingen så
att vi inte behöver gå mer än nödvändigt i staden.
Om vi får segla eller inte är oklart. Förmodligen kan vi lämna hamnen men vi har hört flera båtar och ankarliggare med dinge som inte har fått gå i land. Så det är inte alls säkert att vi skulle kunna komma in i en ny hamn om vi gav oss iväg. Däremot förutsätter vi att vi skulle kunna gå till Sverige. I så fall har vi drygt två veckors non-stopp segling hem – inte speciellt lockande. Och tänk om vi är smittade och blir sjuka under seglingen.
Vi har nu ställt in oss på
att bli kvar här ett tag. Det är en bra och säker hamn och vi har lite sällskap
av de andra svenska båtarna. Det kommer säkert att bli bra, om än lite tråkigt
att inte kunna gå ut. Vi ser det positivt, nu kanske vi har chansen att komma
ikapp med lite grejer som blivit liggandes lite väl länge.
I går lämnade vi Garucha efter frukost. Det var inte med någon större saknad. Hamnen är ganska tråkig och här lastas mycket grus och mineraler på stora fartyg. Blåser det från fel håll kan det bli dammigt. Men, den ligger lägligt till mitt mellan Cartagena och Almeria…
Vi kör en dryg timme söderut innan vi får så pass mycket vind att vi kan sätta genaker och börja segla. Slör och sedan läns längs en vacker och storslagen kust. När vi har vinden i aktern seglar vi med bara genaker och ett mycket litet storsegel för att inte ta vinden ut genakern. Det funkar bra och autopiloten styr stabilt på en kurs men bara en grads marginal till gipp.
Efter lunch närmar vi oss
den ökända udden Cabo di Gata. Här kan man få både kraftig vind och mycket
otrevlig sjö. Det första för att det är höga berg, det andra för att det
grundar upp till bara 20 meter utanför udden. Igår var det lugnt på havet så vi
var inte oroliga för sjön. Vi hade ganska svaga vindar som sakta ökade så när
vi närmade oss udden var det uppe i 7-8 m/s, en fin seglingsvind.
Väl framme vid udden ökar det ytterligare och snart gör vi stundtals över 8 knop i ca 10 m/s. Lite mycket för genakern tänker vi men det ska ju avta efter udden så vi fortsätter. Det skulle vi inte ha gjort. Då vi nästan passerat udden tar det i ordentligt. Vi får vindbyar över 15 m/s och broachar så det skvätter om det. Första gången fixar vi till det och kan segla vidare, nu styr vi med vinden och med skotet i handen. Det går som tåget och vi tänker att snart blir det bättre. Men inte! Ny broach, båten skär upp helt utan kontroll och det kraftigt fladdrande seglet skakar upp skothaken. Helt plötsligt har vi ett segel utan skot som blåser för om båten.
Vi kan falla av och länsar i 7 knop för fladdrande genaker och riggen. Vi springer fram och rullar in – det var en kamp, och inte hade vi någon styrning på seglet. Men vi får i alla fall ned rullen i segelsäcken och kan lugna oss lite i sittbrunnen. Vi tror att vi fått in seglet utan skador. Och vi konstaterar att vare sig vi själva eller Sally verkar skadade. Nu kan vi pusta ut medan vi sakta länsar för mycket litet storsegel och revad genuafock.
När vi återhämta oss rullar vi ut lagom mycket segel och när vinden sedan skralnar (som vi trodde den skulle göra mycket tidigare) så seglar vi vidare med full stor och spirad fock i avtagande vind. Sista timmen innan hamn blir det motorgång igen innan vi kan förtöja vid kaj i Aguadulce, strax väster om Almeria. Där finns Erik och Catrin (som vi träffade i norra Spanien för snart tre år sedan (klicka här)) och vi får en trevlig middag tillsammans.
I dag har vi flyttat till en bättre plats och vad det verkar så blir vi kvar här ett bra tag. ’
Vi har just fått veta att hela Spanien stängs ned i 15 dagar från och med måndag morgon och att alla blir skyldiga att hålla sig hemma, i vårt fall på båten. Vi tror att det innebär att vi inte får segla, mer om detta i ett senare inlägg.
I morse lämnade vi
Cartagena för att börja vår segling västerut. Det är med både vemod och saknad
vi lämnar en trevlig stad och en fin vinterhamn men framför allt alla vännerna.
Just nu är det inga
restriktioner på att resa eller segla i Spanien så vi ska försöka ta oss ut
genom Gibraltar sund medan vi har ostvindar i prognosen. Det skulle vara skönt
att komma ut i Atlanten av två skäl. Dels kan Gibraltar sund vara en svårpasserad
flaskhals/vindhål, dels vet vi att Algarvekusten kan erbjuda bra hamnar om vi
inte kan segla vidare på grund av väder eller virus.
De senaste dagarna har vi provianterat och gjort klart båten för segling. En dag tog vi bilen och åkte upp för att bunkra vin och olivolja i Cehegin (klicka här) i Bullasdistriktet. Därifrån körde vi sedan till Val de Seguras, dalen längs floden Seguras som rinner ned mot Murcia.
Här finns mycket fruktträd och vi såg fantastiska fält med blommande fruktträd. Efter lunch i den lilla staden Cieza kör vi vidare och kommer så småningom till IKEA, där vi bunkrar lite svensk mat och godis.
En lugn dag hissas Eva upp
i riggen för att inspektera och bättra på lite tapeningar. Vi har nu trätt i
all löpande rigg, satt skot och säkerhetsutrustning, tagit ned och inspekterat
segel och sträckt upp lattorna i dem. Genuafockens solskydd var ganska slitet
efter tre år i solen så vi fick lägga på lite segelduk på de ställen den
spruckit upp. Nu hoppas vi att klistret håller.
Vi känner oss färdiga att
segla och vädret de närmaste dagarna ser lovande ut för att segla västerut med
svaga till måttliga ostvindar. Nu återstår bara en dag för att proviantera
färskmat för en vecka. Och, en sista tapaskväll.
I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser. Kontakt: sally@bikan.se +46708220250