We stopped overnight in Mandal for fuel, provisions and a well-deserved shower.
Yesterday we sailed the very narrow and beautiful “Blindleia”. This time we took a detour into Steindalsfjorden and the beautiful anchorage at Luseholmen.
We stayed today enjoying the summer weather and daring a swim for the first time. Water temperatures are now getting close to 20 degrees. Hakan put on the wetsuit and cleaned the waterline and the bottom of the boat (very little growth and only a thin layer of green algae).
A major milestone in this winters renovation work was passed today with a final touch on the new teak. It has been a long story starting already in august when the old teak was removed.
The old deck as we have started to remove some of the vents and fittings.
The tools of the trade
Some of the wood was in poor condition and came of easily but most of it had to be removed in small pieces with the pneumatic chisel.
It took more than a month of part time work for Hakan before all the old teak was gone.
More than 1 300 screws had to be “unplugged” and removed in the process
Next step was to grind away old glue and the old gelcoat (left) to a smooth and clean surface (right)
We filled all holes in the deck and cabin roof with epoxy using a syringe to minimise the risk for air pockets
Finally, two coats of epoxy to seal the surface
The new deck was laid by two skilled carpenters from Vakuumteak i Väst. They did an excellent job and we are very happy with the result. The method they use gives an end result without any screws.
The teak was first laid on top of a plastic cheat. I was glued together in the seams. In this process a number of screws were used to fix the parts while the glue cured.
After caulking the seams, the deck was lifted of the boat in two parts and all holes from the fixing screws were sealed.
The two teak halves were then glued to the deck using vacuum.
After another period of curing, sanding to a smooth surface
We also cleaned out and recaulked the seal between hull and deck
And, Hakan put back all the fittings and trimmings (almost) in their old places. We were very happy with the result.
The pulpit and lifelines came up to prevent Hakan from falling of the boat and the deck was covered.
Saly has now left the assembly hall and is back in the storage hall where Hakan will continue the work. First on the list is the cabin roof wich will be painted. We also hope to be able to start up the new engine for the first time soon.
The new engin is in place but we are waiting for some more details before we can test it. More on the engin installation in a later post.
Sally was moved today from the storage hall to the assembly hall. Here, we can walk around the boat and work on the deck. The lifelines have been removed and the pulpit is next. The new engine is by the boat waiting to be installed.
Sally is ready for the new engine and the new teak deck. The professionals will now take over after months of preparation work by Hakan. We will tell you about the different jobs as they are finished.
The winter is here and it seems to be staying for a while. Temperatures are between -2 and -10 deg C, not quite what we are used to. Tonight we had another 10 cm of snow. There is no sailing on the bay as it lays frozen but, quite a lot of skaters and fishing on a suny weekend.
Sally has now been completely covered allowing us to dry out the areas on the bottom in need of repairs. We have two areas where there has been some osmosis; the ruder and around the bow thruster. In the first case, we suspect that there is some water leaking in, in the second probably because the installation was laminated with the wrong kind of resin.
Innan vi skulle på vår skidresa vecka 8 började vi jobba med båten inför årets segling. Vi bokade också upptagning på segelklubben som har en kran som klarade upp till 15 ton.
Där kunde vi, efter flera dagars sökande efter rätt person, boka tid för upptagning i slutet av februari. Total kostnad inklusive tvätt ca 2 400 kr, betydligt billigare än tidigare lyft men också kortare.
Sally lyftes sakta och försiktigt och ställdes sedan på land några timmar. Vi fick låna en högtryckstvätt (mot € 20 i ersättning) och kunde spola av botten, Det såg riktigt bra ut, endast lätt beväxning.
Den nya propellern som målats med silikonfärg hade klarat sig över förväntan. All färg satt kvar och det var endast lite beväxning som enkelt kunde strykas bort med handen. Beväxningen sitter väldigt löst och hade säkert ramlat av under motorgång. Nu hade vi legat länge i hamn och kört på låga varv till kranen.
Alla anoder såg bra ut och
efter drygt två timmar kunde vi sjösätta igen. Nu med helt ren botten.
Före första gången i mitt segelliv har
jag nu upplevt att en propeller blivit utsliten. Vi hade en Volvo foldingpropeller
som suttit på båtens S-drev sedan hon sjösattes 1998. Den har funkat väldigt
bra och egentligen bara krånglat en gång i Skottland när den lyckades trassla
in sig i ett stort plaststycke – det kunde vi förlåta den.
Vi har under de år vi seglat noterat ett tilltagande glapp mellan nav och axel. Tillfrågad expertis har då sagt att det inte är farligt. När den väl driver skall den bli stabil, så vi har kört på och det har funkat. Det som hände oss för någon månad sedan, när vi lämnade Milos, var att vi fick kraftiga vibrationer så fort vi drog på lite. Samtidigt gav propellern inte alls samma drivkraft som tidigare. Detta var särskilt påtagligt när vi backade.
Det visar sig att de kuggar som ska
styra att propellerns tre blad fäller ut sig symetriskt hade blivit så slitna
att de inte längre tog som de skulle när propellerns skulle börja fälla ut sig.
Detta i sin tur gjorde att bladen inte synkroniserades rätt. Vi försökte att i
vattnet få dem att hoppa rätt och det lyckades kanske några gånger men på det
hela taget funkade det inte. När vi lyft upp kunde vi konstatera att ett av tre
blad var fullt utfällt medan de två andra låg en kugg efter.
Vi såg också att spelet mellan nav och
axel var mycket större än innan. Som tur var hade S-drevets axel klarat sig
utan skador vad vi kan känna, och det läcker inte in vatten i oljan. Men navet
glappade en centimeter.
Efter lite efterforskningar kom vi fram till att en Flex-o-Fold propeller skulle vara ett bra alternativ för oss. Hittillsvarande erfarenhet har stärkt oss i den tron. Vi fick mycket bra och snabb service när vi tog direktkontakt via deras hemsida. Vi valde dock i slutändan att som vanligt handla av Viking i Göteborg. Priset var inte högre och då kunde vi få med lite annat i samma låda.
Den nya propellern innan sista svarta ytskiktet lagts på. Innan sjösättning fick den samma färg som drevet.
Den propeller som kom ned till varvet på
Leros (2 dagar tidigare än utlovat!) passade perfekt på vårt drev. Enkel att montera,
inget glapp alls och mycket mjuk och lätt foldingfunktion. Vad vi förstår är
det en mycket hög kvalitet på bronsen i propellern och många använder den utan
offeranod. Vi valde att måla den enligt Hempels program med Silica One. Det är
samma färg som vi använder med mycket bra resultat på S-drevet och
bogpropellern. Vi satte inte på offeranod efter tipps om att färgen då släpper.
På väg från varvet till Samos i dag testade
jag propellerns. Den driver lite bättre än den gamla (när den var OK), framför
allt på låga varv. Toppfart vid maxvarv är drygt åtta knop i lugnt väder. Mot
sjö och vind vid 1 800 varv (drygt halva maxvarvet) gjorde vi ca 5 knop
vilket var ungefär som innan. Jag testade även bromskraften genom att slå back
vid ca sex knop, det bet ordentligt och båten stannade som den ska.
Sammanfattningsvis kan vi säga att vi fått en marginellt bättre funktion och mycket mindre vibrationer till priset av ca 25 000 kr (inklusive det extra lyftet). Förhoppningsvis ska vi nu ha en fungerande propeller i 20 år till.
Nu har det varit ett antal intensiva
dagar med en positiv och två negativa överraskningar. Det positiva var att den
nya propellern passade perfekt. Mer om denna senare när den är ordentligt provkörd.
Lite tråkigare var att vi har ett
tilltagande problem med fukt i rodret. Vi har nu en hel del blåsor med vatten
i. Vi misstänker att rodret inte är tätt utan fylls med vatten och att det
sedan blir någon form av osmos. Ett liknande problem, men i mindre skala har vi
runt tunneln till bogpropellern. Kan vi misstänka att man inte använt samma
höga kvalitet på polyester på dessa ställen?
För att åtgärda problemet behöver
skrovet torka ut. Vi tillämpar tills vidare strutsprincipen och gör ingenting.
Men för eller senare väntar ett jobb med minst 3-4 månaders uttorkning och
sedan bygga upp från grunden igen men olika epoxifärger.
Det andra problemet var ett ganska stort glapp i roderlagren, framför allt det nedersta (vi har tre). Först trodde vi att rodret behövde tas ut vilket hade inneburit ytterligare en vecka på land. Men efter snack med lite kloka gubbar på telefon och en söndagmorgon med verktyg och lite jäklar anamma, så hade jag plockat ur lagret som visade sig vara delat. Varvet tillverkade ett nytt under måndagen som jag satte i samma eftermiddag. Nu glappar det inte längre men det känns lite tight, förhoppningsvis skaver det in sig.
Blankt blev men det kostade därefter
I övrigt har mycket tid lagts på däcket.
Det var hög tid att ge det en ordentlig omgång. Vi vill inte göra det för ofta
eftersom det sliter lite på teaken och har inte så mycket teak kvar. Först
flera dagars tvättande med en stark blandning av Klorin och Yes diskmedel i
vatten. Hela däcket ”knäskuras” i detalj för att få bort smuts och mögel. Efter
att detta var klart (jag gjorde det mesta i vattnet innan upptagning) kom
naturligtvis ett rött regn och sprut från poleringen så det blev till att
tvätta igen innan jag till slut kunde lägga på Boracol. För att skydda mot mögel
och ge däcket en fin silverfärgad yta.
Jag har tagit bort gula fläckar med oxalsyra och reparerat snobbranden med ny tape. Oljan i bogpropeller och S-drev är bytt (måste göras på land). Bogpropellern har återigen slipats ned och sedan målats med epoxi och därefter SIlica One. Vad jag förstår har man lite att välja mellan pest eller kolera. Har man offeranod, vilket vi har, släpper färgen. Har man ingen offeranod så sitter färgen kvar men man riskerar korrosion. Vår rostfria avbärarlist har varit ganska rostig men nu är den betad och polerad och ser riktigt blank ut på lagom avstånd.
Efter en sista avspolning av allt varvsdam var det härligt att sjösätta vid lunchtid. Nu flyter hon som hon ska och propellerns snurrar.
I går stod klockan på vanlig tid och vi
lämnade Acciaroli i bleke vid halv åtta. Frukost i sittbrunnen medan vi sakta
kör söderut längs kusten. Efter ett tag kommer vind så vi kan segla. Sedan
kommer mycket vind, upp till 15 m/s och sedan ingen vind alls. Gårdagen kan
sammanfattas som förvirrande med vindar från nord till sydost och i varierande
styrka.
När det gick som bäst i nordosten var vi
helt inställda på en ganska lång segling ned till Cetraro men framåt lunch dog
vinden ut och vred emot så det fick bli järngenua in i Policastrobukten. Vi
ankrar vid fyratiden i viken vid Sapri. Skönt att ligga för ankar igen. Lugnt i
viken när vi ankrar men på kvällen kommer det kulingbyar ner från bergen som
viner i riggen och gungar båten under natten. Men vi ligger tryggt med vår
ankare i sanden. Varm och tort är det också med den nya värmaren.
Vi har inte gått så bra för motor och vår logg visar alldeles för lite. Det blir till att dra på sig våtdräkten och hoppa i för att kolla hur det ser ut. Propellern visar sig ha ett ganska tjockt lager med trådformiga snäckor och annat skräp. En liknande beläggning sitter som en tjock ring på skrovgenomföringen till loggen. Inte konstigt att den snurrat så långsamt.
Vi började arbetet med att skrapa rent i går och kommer en bit på väg innan det blir för kallt att simma i det femtongradiga vattnet. Jobbet har sedan fortsatt i dag. Det blir lite i taget men nu tror vi att propellern är ganska ren och loggen frilagd. Ska bli intressant att se om det blir någon skillnad när vi går vidare. Mycket återstår att göra innan hela botten är ren igen. Vi får fortsätta en annan dag.
I övrigt har det varit en solig och fin
dag med mycket vila och lite småjobb. Härlig utsikt från vår vik.
o-ad
Nu är Håkan tillbaka på båten och håller på att beta av listan över vad som ska göras innan vi börjar segla. Den var från början på drygt hundra punkter. Som med så många andra ”att göra listor” så tillkommer det en del nya punkter allteftersom men listan krymper trotts detta sakta men säkert, vilket är hoppfullt.
Här i Gaeta har vi fint väder, soligt och runt 15 grader. I solen blir det betydligt varmare så den senaste veckan har arbetskläderna varit shorts o T-shirt. Jag passar på att jobba på däck så nu är rigg och segel klara. Jag tog tjuren vid hornen och gjorde det värsta jobbet – fixa teakdäcket häromdagen. Vårt däck börjar bli gammalt och dessutom ganska tunt på sena ställen. Varje år är det ett antal skruvar som börjar sticka upp. Dessa skruvar vi ut, i år blev det ett tjugotal. Sedan fylls skruvhålet med epoxi lim och en ny plugg slås med i hålet.
Värst är att reparera nåten. Det är oerhört kladdigt och frestar på både knän och rygg. Nu är i alla fall ca 5 m ny fog gjord och jag håller ni på med sittbrunnen som är tvättad och delvis vaxad. I morgon blir det till att slipa gelcoatlagningar och sedan vaxa resten. Det har också blivit diverse elarbeten under däck medan kletet torkade. Vi har bland annat fått belysning i ytterligare ett skåp och USB uttag för mobiltelefonladdning i båda hytterna.
Som vanligt var vi i Dolomiterna och åkte skidor några veckor i slutet av februari. I år hade vi osedvanligt fint väder med strålande som och ingen vind. Fantastiskt fin åkning. Här är några bilder.
Då var vi klara för sjösättning, i alla fall skrovet och i alla fall nästan. Vindö Marin, Erika och Lennart har gjort ett jättefint jobb men ny bottenbehandling. Efter blästring och torkning spacklades och slipades för att få en jämn yta (bild nedan).
Sedan lades tre lager epoxi som böldpestskydd. Ett lager per dag och sedan härdning i 5 dygn. Spackling och slipning av ojämnheter innan slutskiktet skulle läggas. Bl a hade vi en hel del gropar där mindre delar av gelcoaten lossat vid blästringen.
Därefter kom det en intensiv dag då Cupper Coat lades i fyra laget vått i vått. Fläckar efter stöttorna togs några dagar senare och sedan härdning i ytterligare 5 dygn.
Till sist var det polerarnas tur. Tvättning, våt polering, rubbning och till sist vaxning av all utvändig glasfiber. Ny har vi en båt med hög glans som är lätt att hålla ren och förhoppningsvis lätt att underhållsvaxa några år framöver. Se så fin hon blev.
Allt arbete gjordes i varmhall. Nu ligger hon i frostfri hall och vi har full frihet att jobba som vi vill under dagarna. Det vi ska göra själva på botten är de två fläckar där kölen varit uppallad under målningsarbetena. Det blir till att lyfta med domkraft och palla om men det är inga stora ytor att måla. Skulle vara bra att få dem strukna med Cupper Coat men inte helt nödvändigt. Vi kan alltid lägga på lite fartygsfärg på fläckarna och sedan göra en riktig behandling nästa gång vi lyfter (om vi kommer ihåg att palla annorlunda då…).
I denna blog skriver vi lite nu och då om båten och våra seglatser. Kontakt: sally@bikan.se +46708220250
