I dag har vi varit och handlat. Man får bara gå en och en och vi hör talas om de som försökt åka två i bilen. Då har den ena fått 600 Euro i böter. Det sägs också att man inte får cykla. Så, för att vi skulle vara på säkra sidan gick Håkan upp till Consum, den stora livsmedelsaffären i staden.

Utanför ringlade sig en ganska lång kö. Men, eftersom man står med långa avstånd så går det ändå rimligt fort framåt. Efter ca 15 minuter kom Håkan fram till en trevlig dam som stod i dörren och såg till att max 40 personer var inne samtidigt i butiken. Av henne fick man handsprit innan man skulle ta sin kundvagn. För säkerhets skull åkte engångshandskarna på i alla fall.

Inne i butiken var det fullt med varor. Inget som normalt brukar finnas verkade saknas. Det enda som inte fanns var andningsskydd och handsprit, kanske inte så konstigt. Han hittade heller inget mjöl men såg sedan i kassakön att andra hade gjort det så vi får leta mer nästa gång. På respektfult avstånd expedierades man av både chark- och fiskavdelning. På samma sätt var det sedan ordentligt avstånd i kassakön och bara en i taget vid bandet.

Det blev en veckohandling och hela äventyret tog över två timmar. Under den mer än två kilometer långa promenaden hem med tunga kassar kändes det som om armarna blev flera entimeter längre. Nu har vi alla fall mat för ett bra tag framöver.

I går kväll började det blåsa ordentligt från ost. Styv kuling med upp till 20 m/s i byarna. Det är frånlandsvind så vi får ingen besvärande sjö men vi ligger med aktern mot söder så sidvinden tar i riggen och kränger båten. Vi fick sjöstuva innan vi kröp till kojs.

Natten blev inte den lugnaste men vi ligger tryggt och säkert. Det känns bra eftersom prognosen talar om ytterligare ett dygn med dessa friska vindar.

Nu vet vi lite mer om vad vi kan och inte kan göra. I princip ska vi hålla oss på båten. Vi får lämna båten för att gå till toa/dusch, slänga skräp och en av oss kan gå och handla men måste då hålla minst en meters avstånd till andra mäniskor.

Vi räknar med att vi kommer att bli här ett bra tag så i dag har vi betalat hamnavgift fram till mitten av april.

I går kom beslutet att sätta hela Spanien i karantän. Det innehöll även ett ganska omfattande utegångsförbud. Vi hade uppfattat att det skulle börja gälla från 8 på måndag morgon men har nu blivit varse att det gällde redan i dag. Vi tog en promenad längs en öde strandpromenad vid den avspärrade stranden. Tänkte att det gäller att ta chansen innan måndag men på hemvägen blev vi tillsagda av två olika polispatruller att omedelbart gå hem vilket vi naturligtvis gjorde.

Vi vet inte riktigt vad som gäller för oss framöver. UD rekommenderar inte att vi ska åka hem om vi inte själva väldigt gärna vill eller har tvingande skäl. Det tycker inte vi att vi har. Vi har det bra på båten. Turligt nog så bunkrade vi bra i Cartagena innan vi lämnade tillbaka hyrbilen så vi har det mesta man behöver. Toapapper, konserver, torrvaror, vin och färsk mat för flera dagar framöver. Det sista vi fick av vännerna på Terra innan de hastigt körde hem var två storpack Wasa knäckebröd, det kan vi knapra på i flera veckor.

Vi räknar med att det kommer att finnas mat i butikerna framöver. De håller öppna och man får gå att handla men bara en person per hushåll. Man får också gå till apotek, sjukvård, tvätterier och liknande ställen. Men i övrigt ska man hålla sig hemma. Vi har kommit överens med Svenskbåtarna i närheten att vi ska hjälpas åt med handlingen så att vi inte behöver gå mer än nödvändigt i staden.

Om vi får segla eller inte är oklart. Förmodligen kan vi lämna hamnen men vi har hört flera båtar och ankarliggare med dinge som inte har fått gå i land. Så det är inte alls säkert att vi skulle kunna komma in i en ny hamn om vi gav oss iväg. Däremot förutsätter vi att vi skulle kunna gå till Sverige. I så fall har vi drygt två veckors non-stopp segling hem – inte speciellt lockande. Och tänk om vi är smittade och blir sjuka under seglingen.

Vi har nu ställt in oss på att bli kvar här ett tag. Det är en bra och säker hamn och vi har lite sällskap av de andra svenska båtarna. Det kommer säkert att bli bra, om än lite tråkigt att inte kunna gå ut. Vi ser det positivt, nu kanske vi har chansen att komma ikapp med lite grejer som blivit liggandes lite väl länge.

I går lämnade vi Garucha efter frukost. Det var inte med någon större saknad. Hamnen är ganska tråkig och här lastas mycket grus och mineraler på stora fartyg. Blåser det från fel håll kan det bli dammigt. Men, den ligger lägligt till mitt mellan Cartagena och Almeria…

Vi kör en dryg timme söderut innan vi får så pass mycket vind att vi kan sätta genaker och börja segla. Slör och sedan läns längs en vacker och storslagen kust. När vi har vinden i aktern seglar vi med bara genaker och ett mycket litet storsegel för att inte ta vinden ut genakern. Det funkar bra och autopiloten styr stabilt på en kurs men bara en grads marginal till gipp.

Efter lunch närmar vi oss den ökända udden Cabo di Gata. Här kan man få både kraftig vind och mycket otrevlig sjö. Det första för att det är höga berg, det andra för att det grundar upp till bara 20 meter utanför udden. Igår var det lugnt på havet så vi var inte oroliga för sjön. Vi hade ganska svaga vindar som sakta ökade så när vi närmade oss udden var det uppe i 7-8 m/s, en fin seglingsvind.

Väl framme vid udden ökar det ytterligare och snart gör vi stundtals över 8 knop i ca 10 m/s. Lite mycket för genakern tänker vi men det ska ju avta efter udden så vi fortsätter. Det skulle vi inte ha gjort. Då vi nästan passerat udden tar det i ordentligt. Vi får vindbyar över 15 m/s och broachar så det skvätter om det. Första gången fixar vi till det och kan segla vidare, nu styr vi med vinden och med skotet i handen. Det går som tåget och vi tänker att snart blir det bättre. Men inte! Ny broach, båten skär upp helt utan kontroll och det kraftigt fladdrande seglet skakar upp skothaken. Helt plötsligt har vi ett segel utan skot som blåser för om båten.

Vi kan falla av och länsar i 7 knop för fladdrande genaker och riggen. Vi springer fram och rullar in – det var en kamp, och inte hade vi någon styrning på seglet. Men vi får i alla fall ned rullen i segelsäcken och kan lugna oss lite i sittbrunnen. Vi tror att vi fått in seglet utan skador. Och vi konstaterar att vare sig vi själva eller Sally verkar skadade. Nu kan vi pusta ut medan vi sakta länsar för mycket litet storsegel och revad genuafock.

När vi återhämta oss rullar vi ut lagom mycket segel och när vinden sedan skralnar (som vi trodde den skulle göra mycket tidigare) så seglar vi vidare med full stor och spirad fock i avtagande vind. Sista timmen innan hamn blir det motorgång igen innan vi kan förtöja vid kaj i Aguadulce, strax väster om Almeria. Där finns Erik och Catrin (som vi träffade i norra Spanien för snart tre år sedan (klicka här)) och vi får en trevlig middag tillsammans.

I dag har vi flyttat till en bättre plats och vad det verkar så blir vi kvar här ett bra tag. ’

Vi har just fått veta att hela Spanien stängs ned i 15 dagar från och med måndag morgon och att alla blir skyldiga att hålla sig hemma, i vårt fall på båten. Vi tror att det innebär att vi inte får segla, mer om detta i ett senare inlägg.

Hej alla!

I morse lämnade vi Cartagena för att börja vår segling västerut. Det är med både vemod och saknad vi lämnar en trevlig stad och en fin vinterhamn men framför allt alla vännerna.

Det blev en hel del motor på ett spegelblankt hav men vi lyckades i alla fall segla några timmar. Efter ca 10 timmar kom vi till Garrucha, här var vi senast i slutet på april för två år sedan (klicka här).

Just nu är det inga restriktioner på att resa eller segla i Spanien så vi ska försöka ta oss ut genom Gibraltar sund medan vi har ostvindar i prognosen. Det skulle vara skönt att komma ut i Atlanten av två skäl. Dels kan Gibraltar sund vara en svårpasserad flaskhals/vindhål, dels vet vi att Algarvekusten kan erbjuda bra hamnar om vi inte kan segla vidare på grund av väder eller virus.

De senaste dagarna har vi provianterat och gjort klart båten för segling. En dag tog vi bilen och åkte upp för att bunkra vin och olivolja i Cehegin (klicka här) i Bullasdistriktet. Därifrån körde vi sedan till Val de Seguras, dalen längs floden Seguras som rinner ned mot Murcia.

Här finns mycket fruktträd och vi såg fantastiska fält med blommande fruktträd. Efter lunch i den lilla staden Cieza kör vi vidare och kommer så småningom till IKEA, där vi bunkrar lite svensk mat och godis.

En lugn dag hissas Eva upp i riggen för att inspektera och bättra på lite tapeningar. Vi har nu trätt i all löpande rigg, satt skot och säkerhetsutrustning, tagit ned och inspekterat segel och sträckt upp lattorna i dem. Genuafockens solskydd var ganska slitet efter tre år i solen så vi fick lägga på lite segelduk på de ställen den spruckit upp. Nu hoppas vi att klistret håller.

Vi känner oss färdiga att segla och vädret de närmaste dagarna ser lovande ut för att segla västerut med svaga till måttliga ostvindar. Nu återstår bara en dag för att proviantera färskmat för en vecka. Och, en sista tapaskväll.

I alla länder vi legat i har vi försökt besöka de huvudstäder vi inte tidigare besökt. Nu var det dags att köra till Madrid. Vi hade hyrt en lite bättre bil denna gång som också hade obegränsad körsträcka. Fortfarande billig (ca 100 kr per vecka) men betydligt bättre och bekvämare än de riktigt billiga bilar vi haft innan. Vi körde iväg en söndagmorgon efter tidig frukost.

Vi valde att köra motorvägen A-91/92 västerut för att sedan ta av vid Vélez-Rubio och köra upp mot naturreservatet vid Vélez-Blanko. Där stannar vi vid en fin gammal borg med bedårande utsikt över nejden.

Vi kör A-317 vidare mot Maria där det blir förmiddagskaffe. Sedan vidare norrut på samma väg över en fascinerande och karg högplatå mot Santiago de la Espanade.

Därifrån fortsätter A-317 genom en ny nationalpark.

Vi påminns om barndomens ringdanser med prästen lilla kråka som slinker hit och dit och höga berg och djupa dalar när vi sakta på slingriga vägar kör genom ett vackert och skogigt landskap med snö på bergstopparna.

Strax nedanför Hornos ligger den lilla byn Cortjos Nuevos där vi hittar en liten restaurang på en bakgata. För 15 Euro per person, med dryck och kaffe, äter vi oss proppmätta på en fyrarätters söndagsmiddag. Väldigt goda gratinerade kronärtskockor och som huvudrätt underbart goda lammlägg som legat länge i ugnen. Mätta och nöjda kör vi vidare.

Vi hade planerat att köra förbi de fina gamla städerna Ubeda och Baeza, men det hade krävt en dag till. I stället kör vi direkt till Madrid där vi efter ett par varv runt i centrum så småningom lyckas få bilen till vårt förbokade hotell. På kvällen botaniserar vi lit bland alla tapasbarerna och somnar sedan gott efter en lång dag.

Måndagen blir en heldag i Madrid. Vi börjar med att med vår franska guidebok i handen gå en stadsvandring i gamla Madrid. Vi börjar på Plaza Mayor, som ligger nära hotellet, och går sedan vidare på gamla gator till bland annat slottet och förbi kyrkor, parker och ministerier. Efter en välbehövlig fika är det så dags för lite kultur. I Museo Thysse-Bornemisza finns en fin samling konst från närmare 10 sekler. Lagom stort och väldigt bra gjort (fritt inträde).

Lunch äter vi på en gammal fin restaurang innan vi i lugnare tempo går till den stora Parque del Retiro. Här kan vi strosa runt och njuta av fint vårväder och värmande sol. Inte så mycket utslaget eller i blom ännu men en väldigt stor och fin park. Vi avstår av förklarliga skäl från att hyra båt och ro ut på den lilla sjön. Som vanligt i en storstad har vi gått väldigt långt nar dagen närmar sig sitt slut. Det blir ändå några extra kilometer för goda tapas och sedan sherryprovning i den gamla saluhallen.

När vi lämnar Madrid nästa morgon kör vi lite österut till Alcalá de Henares. Det är en gammal universitetsstad där man bland annat utbildade stadstjänstemännen på 1500 talet. Det finns fortfarande ett aktivt universitet i de gamla lokalerna. De gamla delarna av staden har också behållit mycket av sin karaktär och det är trevligt att ströva omkring där även om vädret är lite kallt och disigt.

Så plötsligt sitter de där på en bänk vid huvudgatan, den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha med sin väpnare, bonden Sancho Panza, utanför det hus där Miguel Cervantes föddes och växte upp. Det har nu blivit ett väldigt trevligt museum, väl värt ett besök (fritt inträde).

Efter en välbehövlig fika kör vi direkt hemåt på de stora motorvägarna. På IKEA i Murcia blir det sen lunch och lite inköp innan vi kör vidare till Sally.

Det finns två vindistrikt runt Murcia/Cartagena. Bullas ligger närmast och det har vi besökt flera gånger. Nu var det dags för det lite större Jumilla distriktet som ligger nordost om Murcia.

Vi åker tillsammans med några vänner på svenska båtar och hamnar ganska snart på en bodega inne i staden Jumilla. Där handlar vi inte så mycket utan vi far vidare till Casa Ermita, en bit utanför staden. Där blir det provsmakning och inköp av bra och prisvärda viner.

Sedan går färden vidare längs den smala vägen MU-15A genom ett vackert landskap. Vi stannar och plockar mandlar från ett träd och njuter av mandelblom och vackert vårväder.

Lunch äter vi på Restaurante Gachamiga, en liten restaurang ute på landsbygden norr om Piniso längs vägen A-19. Här lagas traditionell paella över öppen eld.

Vi serveras en fantastiskt god paella med hel vitlök, kanin och sniglar.