Vi har en lista över ställen vi gärna återvänder till. Den innehåller just nu drygt 10 hamnar som dels är väldigt trevliga men som också betytt det där lilla extra för oss. Muros har stått på den listan sedan vi var här förra gången i september 2017 (klicka här). I vår plan för hemseglingen var Muros därför ett självklart stopp. Vi blev väldigt glada när vi i La Linea fick besked om att vi kunde segla hit även i dessa Coronatider.

Nu har vi legat här några dagar och vilat upp oss och fixat med båten. Vi trivs lika bra som sist även om vi saknar livet i det lilla samhället med sina smala gator och små torg. Restriktionerna lättade lite redan i måndags så för första gången på sju veckor har vi kunnat promenera tillsammans, men bara vissa tider.

Vi hade seglat fem dygn för att komma hit. Då vänjer man sig vid en annan dygnsrytm och andra sovrutiner. Till exempel använder vi bara röd belysning under däck för att spara mörkerseendet. Det kändes då konstigt att tända vita lamporigen. Men det var väldigt skönt att få sova på våra resårmadrasser i förpiken igen.

Det har varit ganska bra väder men för en stund sedan kom det första av flera regnväder som förväntas dra förbi de kommande dagarna. Vi försöker titta på vädret framöver för att se när vi skulle kunna gå vidare. Nu får vi passa på att komma i kapp med lite korrespondens och annat.

Även om det nu börjar lätta lite på restriktionerna räknar vi inte med att kunna segla som vanligt i Europa. Tidigast 8 juni kommer man t ex att tillåta nöjessegling i Spanien. Vi planerar fortsatt för en ganska snabb hemsegling. Förmodligen i två eller tre längre etapper, möjligtvis med några dagsseglingar där emellan.

Just nu väntas friska till hårda nordostvindar på Biscaya i nästa vecka. Inget idealiskt väder för oss. Vi kommer därför med stor sannolikhet att bli kvar här i en vecka till. Vad vi förstår blir det lite mer lättnader nästa vecka med utomhusserveringar och fler mindre butiker som får öppna under vissa villkor. Kanske kan vi få sitta på det lilla torget och ta ett glas vin igen.

Efter att ha gått för motor större delen av vägen innanför Ilha da Berlenga vid Cobo Carvoeiro kunde vi så småningom rulla ut Code 0 igen och börja segla. Efter 30 minuter var vinden så frisk att vi fick byta till genuafocken i stället. Gjorde vi äntligen god fart åt rätt håll igen. Vi fick en fin kväll med middag vid bordet i sittbrunnen.

Vid solnedgången har vi kommit ut från kusten och passerar 19 sjömil väster om Nazare. Vinden avtar och under natten blir det åter motorgång några timmar. Strax för gryninen kommer sydvindarna och vi börjar länsa. Vi är nu ca 30 sjömil väster om Portugals kust när vi passerar Cabo Mondego vid Figuera da Foz. Vi gippar när vi passerar väster om Aveiro efter frukost.

Nu friskar vinden och vi börjar bli oroliga för att komma fram mitt i natten. Angöringen till Muros kan bli lurig i frisk pålandsvind och vi vill helst komma dit när det är ljust. Vi rullar in seglen så att vi bara har små näsdukar kvar men seglar ändå med upp till sju knop i vindbyarna. Sjön växer och vi gungar fram i strålande solsken på höga, långa atlantvågor när vi passerar Porto 30 sjömil i lä.

Vinden håller i sig hela natten och det blir en sådan där natt som man helst vill glömma. Båten rör sig mycket i sjöarna, det knakar i inredningen, slamrar från segel och rigg och brusar av vågorna på andra sidan skrovet. Trotts detta lyckas vi ändå få sova några timmar var. Som krydda på moset kommer sedan ett antal regnskurar framåt gryningen.

Vi har klarat att hålla nere farten och kan närma oss land i gryningen. Vi ser en hel del fiskeredskap som vi kan hålla undan för och möter en fiskebåt på väg ut ur fjorden. Den försvinner stundtals bakom vågorna och vi ser hur skummet yr över hela båten när det stångar sig genom de sex meter höga vågorna. När vi närmar oss Muros kommer kraftigare regn. Det enda goda med regnet var att vi slapp spola av saltet från båten när vi var framme. Vid halv tio förtöjer vi trötta men nöjda vid pontonen i marinan.

Om vi ska sammanfatta etappen så har vi haft fyra soliga dagar och en med lite växlande väder. Månljusa nätter har gjort att vi ser allt på båten tydligt även mitt i natten. Sista dygnet bjöd på hårda vindar, mulet och några skurar.  Det har varit mörkt mellan halv elva och strax efter sex. I början gick månen ned innan fem och då blev dart riktigt mörkt en timme innan det första gryningsljuset kom.

Vi har sett mycket delfiner, några klumpfiskar och en sköldpadda. Man blir lite skrämd när någon plötsligt frustar i vattnet två meter bort men sedan inser man att det är ett nytt besök av våra nyfikna vänner. De har dykt upp flera gånger om dagen och även en del på nätterna och det är alltid lika trevligt.

Totalt har vi seglat 119 timmar och avverkat 591 sjömil över grund. Planerad rutt var 551 sjömil men vi har ju fått kryssa en del. Vi har också haft en del motström. Under första dygnet uppskattar vi den till ca 1 knop, därefter +/- 0. Vi har nu tagit oss en tredjedels väg hem genom att totalt ha seglat ca 700 sjömil.

Det kan vara lite svårt att få perspektiv på hur långt man seglar. Vi gjorde därför en jämförelse med avstånd hemma i Sverige. Första delsträckan, när vi seglade från Aguadulce till La Linea, blev 150 sjömil om man räknar bort tur och retur seglingen till Trafalgar. Det skulle motsvara en segling från Göteborg till Falsterbo. Nästa strecka, hit till Muros, var 550 sjömil vilket motsvarar en segling från Falsteerbo till Sundsval. Om vi i stället seglat Norska kusten hade vi varit en dagsetapp söder om kusin Pål i Mosjön.

Efter en regnig, blåsig och gungig natt kunde vi strax före tio i dag lägga till vid bryggan i marinan i Muros. Vi har nu seglat nästan fem dygn och det första vi ska göra är att sova en stund. Vi återkommer om de sista dagarnas segling. Allt väl ombord. Ingen skadad, inget trasigt.

Efter omväxlande vindar under dagen lämnar vi snart Cobo Carvoeiro vid Peniche. Det har varit omväxlande dagar. Vi hade precis rullat ut Code 0 ock seglat med drygt fyra knop i svag västlig vind norrut. Det varade i fem minuter. Nu kör vi igen.

Nästa gång vi närmar oss land hoppas vi att vi snart är framme i Muros. Angöringen har vi ett 190 sjömil långt ben att gå. Det ska vi försöka göra utanför fiskeredskap och kusttrafik, dvs där vattnet är minst 200 m djupt.

För den intresserade kommer här vår rutt planering. Röd linje med blåa markeringar är rutten till Muros. Den lilla röda ringen långt ned i bild symboliserar båten och röde fyrkanten ovanför så långt vi kommer om en timme. Total läng till hamnen i Muros är just nu 205 sjömil varav 190 till angöringen.

Vi har lagt in en rödprickad linje i väster som representerar östliga kanten på fartygsrutten utanför Portugal (vi ser ett fartyg på AIS som en grån triangel längst ned i bild). Ljusblå fält utanför land är vatten grundare än 200 m. Där vill vi helst inte segla (i alla fall inte i mörker) eftersom det fiskas en hel del med fasta redskap, i alla fall ut till 150 m.

Allt väl ombord. Vi äter bra och sover tillräckligt. Det blev en fin dag i går. Ganska mycket motorgång i svag vind rakt i näsan. Vi gjorde några försök att segla när vinden vred så att den inte var rakt emot men det gick inget vidare. I början av natten fick vi så pass vinkel att vi kunde gå med storsegel och motor. Det lugnar båtens rörelse och hjälper lite på farten.

Just nu passerar vi Cabo de Roca, Europeiska kontinentens västligaste udde (klicka här) och ett viktigt ”hörne” för oss. Härifrån seglar vi såväl norrut som österut hela vägen hem. Vid femtiden i morse kom frisk ostnordost och vi kunde sträcka mot udden med svällande segel och ca sju knop i snittfart. Härlig segling som håller i ännu.

Efter udden väntar vidskifte igen och vi kommer sedan att ha medvind hela vägen upp till Muros om prognoserna håller vad de lovar. Går det som vi tror är vi där på tisdag, dvs om a 2 dygn. Nu hoppas vi att fronten som kommer inte har för mycket regn i sig och att det inte blir allt för gungigt när vi ska slöra/länsa norrut.

Nu rundar vi sydvästudden på Portugal (klicka här) och sätter kurs mot Europeiska kontinentens västligaste udde. Hit har vi seglat lite nord om väst, nu ska vi segla lite väst om nord. Vinden blåser just nu därifrån så vi får räkna med fortsatt kryss.

Allt är väl ombord men vi börjar tröttna på att det hela tiden kränger. I början och stundtals i går också, har vi haft en hel del sjö som inte gör det lättare att laga mat eller sova. Men det går bra, vi får lagat mat 1-2 gånger om dagen och sover i stort sett det vi behöver fast det blir fördelat på 2-3 sovpass.

Vi har nu seglat i två dygn med fint väder. Solsken på dagarna och halvmåne som lyser upp nästan hela natten. Här blir det mörkt vid tiotiden (Svensk och Spansk tid) och det ljusnar vid sjutiden.

Vi körde mot vinden ut ur Gibraltar sund. Nu, efter att ha gått där tre gånger på kort tid, börjar vi förstå hur tidvattnet fungerar. Västgående tidvatten betyder egentligen mindre östgående ström, vi har haft mellan en knop motström och ingen ström. Östgående tidvatten betyder mycket östgående ström, vi hade mellan tre och fyra knop medström.

Väl ute ur sundet vid Tarrifa börjar den kryss som fortfarande pågår. Fösta dygnet med en hel del motström som grädde på moset. Vi har kört motor i ca 8 timmar när det varit för svaga vindar. Under dagen i går kunde vi sträcka med lite slack i seglen i nordlig vind. Men större delen har vi legat på kryssben. Vi har försökt gå mot förväntade vindskiften och det har funkat ganska bra. De första två dygnen har vi gått 238 sjömil genom vattnet, 218 över grund och vi har med detta lyckats ta oss 188 sjömil närmare Muros som nu är ca 365 sjömil bort.

Som vanligt när vi ger oss ut på havet så kan det vara svårt att se våra positioner. Bli inte oroliga om ni inte kan följa oss på t ex Marinetrafic hela tiden. Vi kommer att dyka upp när vi närmar oss en kust. Bli inte heller oroliga om ni får vänta en dag eller två med uppdateringar på denna blogg. Det kan ibland vara väldigt svårt att få bra internet även om man är nära kusten.

Telefonappen för Veselfinder tycks vara bättre på att uppdatera våra positioner just nu, testa gärna.

Efter frukost i morse gick vi över till Gibraltar och fyllde vår dieseltank. Nu har vi så vi klarar motorgång i flera dygn. Väderprognoserna spår lätta och växlande vindar i början längs Portugals kust så vi kan behöva köra en hel del om det inte går att segla.

Just nu kör vi ut ur Gibraltarviken ned mot sundet. Ungefär klockan 12 börjar medströmmen som vi sedan kommer att ha med oss i minst sex timmar, kanske längre utanför sundet. Vi kommer att ha vinden i näsan hela vägen i sundet så vi har valt att köra. Efter Tarrifa ska segla västnordväst ut till Cabo de Saao Vincente, Portugals och kontinentens sydvästra udde. Dit är det ca 175 sjömil.

Väderprognosen säger vindar mellan väst och nord det kommande dygnet. Kanske inte det bästa vi kunde önska oss eftersom vår kurs är västnordvästlig. Vi räknar med att kunna slå lite på vindskiftena när vi kommit ut en bit och på så sätt vinna väg. Men någonsnabb segling blir det inte. Vi gläder oss åt en växande måne som kommer att vara med oss och lysa upp nätterna längre och längre för var dag, eller snarare natt.

Målet är att gå till Muros på Galisiens västkust, strax nedanför Kap Finisterre. Där finns en bra marina och förhoppningsvis en ny MUX. Vi räknar med att det kommer att ta drygt fem dygn att segla de 555 sjömilen. Muros är en bra utgångspunkt för att sedan direkt korsa Biscaya. Dels sparar man omvägen österut till La Coruña (som är den traditionella utgångspunkten), dels har man ett startläge längre västerut i de förhärskande västvindarna. Men vi kan komma att välja att först gå till La Coruña, omvägen blir inte lika lång om vi sedan väljer att gå mot Brest och överfarten en natt kortare.

Nu har vi legat några dagar i Alcaidesa Marina i La Linea. Till vår stora glädje finns det tvättmaskiner här så vi har tvättat all smutstvätt. Under hela tiden i Aguadulce har Eva fått handtvätta det nordligaste så vi hade ett litet uppdämt behov.

Det har varit skönt att vila och undertiden har vi fått OK att gå in i flera hamnar. Ny versionen med information om hamnar längs vägen för den intresserade (klicka här). I stället för en sju dygns segling till La Coruña planerar vi nu en femdygnsseglin till Muros strax söder om Cap Finisterre. Längs sträckan har vi åtminstone två bra hamnar som vi kan gå in i om vi skulle behöva. I vill dock helst undvika Portugal då de har väldigt strikta regler för utlänska båtar. Vi hartillfälligt löst våra instrumentproblem och känner oss trygga med att segla vidare med det som nu är igång igen.

Då vi nu ”förlorat” nästan en vecka i tid på att ligga här så har vi fyllt på förråden av färskvaror. Det blev två turer till snabbköpet och nu är våra två kylar välfyllda igen. Väderprognoserna ser ut att hålla så vi räknar med att seglar i morgon förmiddag med det västgående tidvattnet efter att först ha tankat diesel på morgonen.

Lite mer om hur vi seglade och i slutändan var tillbaka vid Gibraltar efter ett dygn.

Som framgår av sjökortet nedan hade vi ingen effektiv kryss västerut. Vårt första försök att ta oss västerut var så jobbigt att vi vände norrut igen. Då blåste det inte lika mycket och i den höga jobbiga sjön (förmodligen dyning som mötte tidvatten som satte västerut) så kunde vi inte hålla fart. Vi motorseglade ett tag men vände efter ett tag. På slagen norröver hade vi inte alls samma besvär av sjön utan Sally seglade på bra och vi kunde äta middag i lugn och ro innan vi var tvungna att segla väster ut.

Det var nu styv vind (ca 10 m/s), hög men inte lika jobbig sjö och motström. Sally seglade väldigt bra men ganska blött, med revad stor och genuafock. Men det var segt att vinna väg västerut. Till slut var vi i alla fall utanför grundområdena vid Trafalgar och de fartyg som låg uppankrade där. Hela havet var fullt av lampor och lanternor. Vi kunde slå vid midnatt och förberedde oss på ett längre ben norrut och efterlängtad sömn.

Då hände det. Det började med att plottern larmade för att den inte längre fick någon position från GPS:en. Då stänger den av det mesta av sina funktioner och blir mindre värd än ett hederligt gammalt papperssjökort (man kan inte ens rita på den). Strax därefter dör autopiloten och alla instrumenten. Medan Eva handstyr, en inte helt grannlaga uppgift i kolsvart natten som hon skötte galant med hjälp enbart av kompassen, försöker Håkan leta fel utan framgång.

Vi bestämmer oss för att vända österut, klockan hade då hunnit bli runt ett. Det blev en jobbig natt med omväxlande en timme till rors och en timme i kojen. Var gång något behövde göras fick vi vara vakna båda. För att kunna styra och samtidigt väcka den andre använde vi en trådlös ringklocka (sådana som man brukar ha vid ytterdörren). Totalt fick vi knappt två timmars sömn var.

När vi kom inom täckning mejlade vi marinan i La Linea, på Spanska sidan flygplatsen vid Gibraltar, med alla våra papper som bilaga. Vi var då ca 3 timmar bort. Vi ringde dem sedan strax efter nio (då vi hoppades det skulle ha kommit folk till kontoret) och fick besked att det var OK att komma in.

När vi kom fram var vi tvungna att gå till väntebryggan och ligga där tills marinan fått klartecken från lokala myndigheter att släppa in oss. Under den tiden fick vi inte lämna båten. Alla var väldigt hjälpsamma och allt funkade smidigt och vi kom in till vår fingerponton inom 30 minuter. Vi träffade ingen kontorspersonal utan allt sköttes per tel och mejl. Men vi fick hjälp av marineros att lägga till. Vi fick senare mejla en fullmakt att debitera vårt kreditkort. Kortnumret lämnade vi av säkerhetsskäl via telefon. Så här långt inga frågor eller besök av myndigheter.

Vi har krav på oss att segla så snart vi reparerat och provianterat. Dagen har ägnats åt att leta fel och vi tror vi närmar oss en bild av vad som hänt och vad vi skulle kunna göra för att segla vidare senare i veckan. Mer om detta i morgon. Vi har också fått positiva indikationer från fler hamnar längs vägen (klicka här för mer info) vilket känns bra inför nästa etapp.

Söndag 11:00:
Nu ligger vi vid väntebryggan i marinan och har precis fått OK från Polisen (tror vi att det var) att komma in i marinan. All har gått bra. Vi kommer nu att gå till vår plats. Vi har nästan inte sovit alls sista dygnet. Kojen nästa så snälla vänta med att ringa tills i morgon.

Söndag 7:30:
Klockan ett i natt slutade alla våra instrument att fungera. Vi valde då att segla tillbaka och är nu på väg till La Linea där vi tidigare fått OK för att komma in. Det var närmast, ca 50 sjömil, och lättast, medvind.

Med hjälp av våra reservsystem, IPad och dator, kan vi fortfarande navigera men vi har fått handstyra hela natten. I övrigt allt väl ombord.