Det blev en omväxlande översegling från Grekland till Malta. Början var ganska långsamt då den utlovade NO vinden vare sig blåste så starkt som det var sagt eller från rätt håll. Efter några timmar låg vi till och med på kryssbog med sydlig vind en stund men sedan blev det som utlovat. Nordan med upp till 12 m/s gav oss fin fart söderut. I flera timmar snittade vi 8 knop. Det blev såväl blött som mer rörelser i båten än vad man önskar sig när man ska sova – men fort gick det.
Vinden vrider sakta med och avtar framåt gryningen medan sjön består. Ut med mer segel för att hålla rimlig fart och stabilitet i rörelserna. Trotts att de första timmarna hade en medelfart på under fyra knop får vi ändå ett riktigt bra första dygn med över 150 sjömil och en snitthastighet totalt (inklusive de långsamma första) på strax under 6,5 knop. De snabbaste 24 timmarna snittar vi nästan sju knop!
Andra dagen blir lugnare. Solen skiner, lagom vind och fram på dagen har sjön lagt sig betydligt. På eftermiddagen är det inte mycket vind kvar så vi kör mellan sex och halv tio. Detta ger ett värdefullt tillskott i batterierna. När vi seglar natt i sjögång förbrukar vi 10 – 12 Ah och trotts att solcellerna fyller på under dagen så har vi efter 30 timmars seglande förbrukat 160 Ah netto. Då ska man komma ihåg att vi kokar kaffe och värmer vatten på elen utöver våra vinchar, datorer, instrument, kylskåp mm.
En stund efter solnedgången får vi svag vind från NV vilket gör att vi kan sträcka söderut i makligt tempo på ett ganska lugnt hav. Fullmånen lyser och det är ljust nog att se segel och annat mitt i natten. Vi sover båda gott under våra frivakter. I gryningen dör vinden och motorn kommer åter till heders. Denna gång i fem timmar. Då är batterierna fulladdade igen och vi startar watermakern. Det brukar vara ett säkert sätt att få vind och så blir det även denna gång.
Vi får vind från ost och kan slöra mot målet. Det blåser 2-3 m/s och vi gör runt tre knop med Code 0 och storsegel. Med den farten blir den relativa vinden i seglen en bra bit för om tvärs. Båten sköter sig själv och den som har vakt behöver inte göra mycket mer än att se sig omkring nu och då. De första två dagarna såg vi inte många båtar men nu har vi kommit ned i farlederna till Messinasundet och söder om Sicilien och ser en hel del yrkessjöfart, vi har till och med behövt väja för ett fartyg.
Dagen fortsätter med lugnt hav och makligt tempo. Vi kan konstatera att vi inte kommer att komma fram innan kvällen och tänker att då kan vi lika gärna sova en natt till på havet och spara marinaavgiften. Vi fortsätter på ett lugnt hav. Vi kan spela backgammon utan problem och äta middag på porslinstallrikar medan Sally seglar sig själv på kryssbogarna.
När skymningen sedan faller kommer en fin västvind och vi börjar göra fart. Trevligt, men inte vad vi behövde. Vi rullar in mer och mer segel och seglar sista biten för bara revad stor för att hålla nere farten. I gryningen har vi närmat oss Valletta och vid åtta (grekisk tid, 7 lokal tid) förtöjer vi i Msida marina. Då har vi seglat 350 sjömil på precis tre dygn.