I dag har vi besökt världen centrum/mitt om man ska tro de gamla grekerna. För att kunna göra det hade vi går en snabb och omväxlande segling västerut i Korintviken. Först hård nordostlig bris. Vi ångade på med upp till åtta knop i halvvinden med rev i både stor och försegel. Efter en timme dör vinden plötslig för att sedan komma frisk från söder i några timmar innan ett snabbt omslag till frisk nordost. När vi sedan kommer in under bergen i viken mot Itea får vi hårda fallvindar. Tuff segling med fullt ställ. När de går upp i kulingstyrka tvingas vi rulla in ordentligt.

Tio minuter senare har vinden dött och vi får köra sista timmen in till hamnen. Itea har en fin hamn där man som gästande båt förtöjer längs hamnpirens insida. Här under land är det riktigt varmt 36 – 38 grader och vi förmår inte göra så mycket. Även om det fläktar en del i kvällsbrisen kommer den varm ner från bergen.

När solen går bakom bergen tar vi en promenad för att hitta bussen till Delfi. Busstationen ligger nästan tvärs över hamnen från vår båt, mitt för den första bredare piren. Vi hittar också bageri och fruktaffär längs gatan vid hamnen. I dag upptäcker vi My Market och flera andra livsmedelsbutiker i kvarteret bakom.

I dag gick bussen klockan sju. Vi tog en snabb kopp kaffe ombord innan vi gick och hade packat frukost, frukt och vatten i ryggsäcken. När vi kom till nya Delfi en halvtimme senare började vi gå uppåt från busshållplatsen. Det var kanske inte helt rätt om man ville se ruinerna men visar sig vara ett lyckokast. Drygt hundra (höjd)meter ovanför landsvägen kan vi äta frukost med fantastisk utsikt. Sedan får vi gå ned igen för att hitta ingången.

Antika Delfi var en upplevelse. Stort och väldigt välordnat med bra information. Det var i många år en gemensam helig platts för alla de olika staterna. Här fanns också det berömda oraklet med sina präster. Tyvärr var hon inte kvar så vi kunde inte fråga om råd om vår fortsatta seglen. Vi får nöja oss med att ha St Nicolaus, sjömännens skyddshelgon, ombord och hoppas att Poseidon hörsammade vår önskan om en säker seglats.

Det var också bra att vara tidigt ute. Dels var det lite folk, nästan inga turistbussar han komma medan vi var där, dels var det inte så varmt. Vi hade fått rådet att snabbt gå upp till toppen och kunde sedan strosa nedåt när solen började steka och turisterna anlända.

Vi avslutar med ett besök i det luftkonditionerade museet. Tillbaka på båten på eftermiddagen ligger vi återigen utslagna av värmen som är lika jobbig som i går. Farmor Karin brukade säga att nordan är kall, vilket håll den än blåser ifrån. Här är den inte ens sval. I dag har vi friska men heta vindbyar från nordväst som trycker oss mot kajen. Skönt med fenderplanka mot betongen så vi slipper slita ut våra fina fenderskydd.