I går hade vi planerat att segla ut lite i de östligaste Kykladena. Men vid frukost kunde vi konstatera att det skulle blåsa rejält där ute. Då tänkte vi att vi seglar söder ut i stället, varför inte till Poros. Så vi sätter segel, revad stor och forck, slör och 7 knop över grund. Det här går ju bra tänkte vi. Ligger inte Wilma kvar i Porto Helio?. Dit är det ju bara 55 sjömil.
Så börjar en SMS korrespondens och jo, Wilma ligger kvar. Vi lägger raskt om kursen till något mer östlig. Sedan minskar vinden. Revet i storen skakas ut och strax rullar vi ut Code 0. Men vinden fortsätter falna och helt plötsligt säger datorn att vi ska komma fram kl 22 i stället för 18. Då kan det ju inte bli middag med Wilma. Sedan ännu mindre vind och motorsegling i 4 timmar medan vi gör vatten till full tank.
Strax norr om Hydra kommer så sjöbrisen och vi kan göra 6 knop för segel. Nu ser det ut som om vi skulle vara framme vid 19 tiden – det kan bli middag. Sedan seglar vi hela vägen ner. Ett tag i så mycket vind att vi får ta in ett rev. Sträckbog och god fart. Strax efter halv sju kan vi lägga ankar i de stora viken efter 10,5 timmar och 52 sjömil.
Vid halv åtta kommer Wilma med tacosalad och vi får en trevlig kväll (som vanligt). I dag har vi legat kvar. Varit i land och fikat och bytt böcker med andra Svenskbåtar. Klicka här för att läsa Wilmas version.
Trotts söndag har vi lyckats handla allt som stod på handlarlistan och har nu proviant för en vecka framöver. Här träffar vi också Ulf och Kristina som har lämnat seglarlivet för att ståndsmässig åka omkring i en 80 fots motorbåt. Vi har tidigare tyckt att det varit gott om utrymme hos våra vänner med katamaraner…
Tusen tack för den x- tra omvägen ,hälsar vi på Wilma. Mycket trevligt och kärt återseende.
Hopps vi ses snart igen.
Kramar från oss