I går, ganska tidigt, seglade jag från Arki söderut igen. Jag ville lämna hamnen innan det började blåsa eftersom jag trodde att åtminstone en av de båtar som kom in efter mig lagt sitt ankare i kors med mitt. Det var ganska roligt att väcka upp besättningarna klockan sju, de hade nog tänkt sig att sova längre.

Allt gick bra, jag hade bara en kätting över ankaret. Båten slackade på sin kätting och jag kunde lyfta upp ankaret och sedan haka loss kättingen. Sedan var det bara att rulla ut focken och sakta glida ut ur hamnen. Det blev en fin slör söderut till Leros i lätta vindar. Vid tvåtiden kunde jag ankra i Lakki utanför detta fina art deco hus. Mussolini hade sitt sommarhus på Leros, många av öarna tillhörde Italien under mellankrigstiden, och i Lakki byggdes det för fullt i det som på den tiden var senaste arkitekturen.

En trevlig överraskning var att se Elina med Royne ombord ankrad bredvid mig. Det blev min tur att bjuda på middag och vi satt länge och pratade i sittbrunnen. I morse var jag i land och provianterade innan jag seglade upp till viken vid varvet. Det blev en mycket långsam kryss i förvånansvärt skvalpig sjö men strålande solsken. På vägen ut ur Lakki blev jag omkörd av denna lilla fiskebåt.

Nu har jag ankrat i en mycket skyddad vik med god ankarbotten. Det väntas ganska friska vindar från olika håll. Med ankaret på sju meters djup mitt i viken ligger jag skyddat och bra för alla vindar. m:.0