I går lämnade vi Vulcano i gryningen för att segla över till fastlandet. Nu blev det inte så mycket segla då det var bleke fram till elvatiden. Sedan kom den förutspådda sydvinden och vi kunde i några timmar segla med sträckbog med Code 0 i runt fyra knop. Hade det inte varit för en mycket oregelbunden och otrevlig sjö kunde det varit en behaglig segling i solskenet.

Här, rakt ovanför Messinasundet, seglar vi också in i sett stort område med stockar, grenar och vass. Det har förmodligen spolats ut ur någon flod i regnet som var för några dagar sedan. En stund efter slalomseglingen avslutats friskar vinden i, det var det ingen prognos som sa. Vi rullar raskt in Code 0 när sjön börjar gå upp i den och efter ett tag rullar vi även in ett rev i storseglet. Sedan blir det åka av. Mellan sju och åtta knop med vinden strax för om tvärs och växande väldigt oregelbunden sjö.

Så småningom kommer vi in under Capo Vaticano, ett passande namn på slutet av gudarnas kust. Där får vi lä från sjö och vind sista biten in till Tropea. Tropea grundades på romartiden och ligger på en klippa som reser sig lodrätt ovanför stranden. Marinan är relativt ny och fin men också dyr i högsäsong. Nu betalar vi mera rimliga €40.

Vi räknar 194 trappsteg när vi går den ganska branta och slingrande trappan upp för klippan till staden. Vi kommer in i den historiska delen med smala gator och trånga gränder. Här är ganska slitet på sina ställen men vi hittar också fina små torg och mycket restauranger.

Regionen runt Tropea är känd för sin rödlök. Så till den milda grad att ”cipolla di Tropea” (lök från Tropea) har blivit en allmän benämning på rödlök i Italien. På hamnkontoret sa man att kartorna över staden tog slut i augusti men på turistbyrån finns det fortfarande gott om dem. Kanske är 100 m höjdskillnad ett oöverstigligt problem? Med lite vägvisning från turistbyrån hittar vi till en riktigt bra marknad.

Med välfylld ryggsäck och några plastkassar vandrar vi sedan ned genom staden. Nerifrån ser husen ut att ligga tätt ihop men där uppe kan man hitta flera ”gluggar” med fin utsikt. Bl a över slottet Santa Maria Dell’Isola.

Vi går tillbaka upp i staden i kvällningen. Ser solen gå ned i havet och tar ett glas vin på en bar. När vi kommer ned för trapporna ligger Trattoria il Vagabondo på höger sida. Vi går in och får fantastisk, hemlagad och genuin mat i väl tilltagna portioner med en liter vin och två limincello efteråt för bara $38 – gå dit om ni kommer hit.