Efter veckor av riktigt tråkigt väder med regn och friska vindar börjar nu solen titta fram. Vi hade egentligen tänkt ge oss av redan i går men då kom det skurar och friska vindat i mycket större omfattning än vad prognoserna förutskickat. Men, när vi vid halv sex lämnade vår vinterplats, gick ut genom bron och la oss på väntebryggan sken solen, det tog vi som ett gott tecken.

Det kändes skönt att äntligen kunna lämna men lite smolk i bägaren var att autopiloten, vår uthållige tredje besättningsmedlem, inte ville fungera. Prylarna sitter långt in och under massor med grejer. Vi kände inte riktigt för att ta oss an detta när allt väl var klart för avgång, och middagen uppäten framåt nio, utan gick och la oss i stället.

Så lämnade Lagos i dag på vid åttatiden på morgonen efter att tillfälligt ha fixat glappet i kablarna till autopilotens motor. Det var kylslaget i tilltagande nordanvind men sol på himlen. Vi fick ganska snart en frisk halvvind som gav oss bra fart österut längs kusten. Vi försökte kompromissa mellan att vara tillräckligt nära kusten för att ha något att titta på och tillräckligt långt ut från de ganska höga klipporna för att få vind.

Efter att långa stunder ha legat en bra bit över sju knop kunde vi redan strax före lunch gå in i Albufeira. Tamparna togs emot av engelska Money Penny som låg bredvid oss i Lagos i höstas. Ett trevligt återseende. Albufeira är en bra marina med rimliga priser och en inte allt för lång promenad in till gamla (turistiska) staden.

Lite beroende på vädret så kan detta vara sista Portugisiska hamnen vi så passar på att få en eftermiddagsfika med god kaka nere vid stranden. Kan ni tänka er att solstolarna är ute redan med några tappra soldyrkare. Själva frös vi fortfarande efter att ha seglat i frisk 12 gradig nordanvind.