Vi blev kvar en extra dag i Cherbourg. Inte för att vi egentligen ville men för att det blåste nordostlig vind. Nu kan man kanske tycka att just nordost skulle vara idealiskt för någon som ska segla väster ut och det är det ju. Men, vi ville gärna till Alderney och där vill man inte vara när det blåser nordost. Hamnen är öppen åt det hållet och det blir väldigt guppigt vid bojarna. Så vi väntade en dag.

Vi seglade i onsdags i stället och då var det fortfarande nordost och lagom mycket. Fin segling längs Franska kusten i motström. Vi fick möjlighet att njuta vyerna ganska länge då vi stundtals bara gjorde 2,5 knop över grund. Mellan Alderney och fastlandet är tidvattenströmmarna bland de starkaste i världen. Som värst kan de gå en bit över 10 knop tvärs vår planerade kurs. Där vill man inte hamna för då bestämmer man inte själv längre vart båten går. Därför gäller det att passa in så att man passerar när strömmen vänder. Därav segling i motström fram till sundet för att sedan korsa medan strömmen vänder och är svag. 

Vi kom fram på eftermiddagen och fick en bra gästboj. Kanalöarna är inte med i EU:s tullunion eller Shengen så här är det gul ”Q-flagga” som gäller. Deklarationen var mycket enkel. Ett papper från hamnvakten att fylla i och lägga i brevlådan på kajen.

Vinden dog under kvällen och vred till väst, helt enligt våra önskemål. Tyvärr en del inbäring och ganska gungigt men OK, vi börjar bli vana nu. I går tog vi vattentaxin i land. Det blev en heldag på denna fantastiska ö. Började med att gå runt i staden, St Anne, efter utmärkt karta vi fick på turistbyrån.

Vi fick också ta ut lite Guernseypund i bankomaten. Här gäller lokala pundsedlar (men även Brittiska). Ingen av oss kunde hitta plånböckerna, med bl a pund, Håkan gömde undan när vi kom in i Euroland för en dryg månad sedan. Vi hade vänt ut och in på ett antal stuvfack under seglingen över och när vi kom fram men inga pengar. Det kan ju vara bra att lägga undan dem så att ingen oönskad besökare hittar dem men kanske inte så väl att vi inte hittar dem själva. Nåja, de kommer nog fram en vacker dag. Vi hittade i alla fall ett litet lager med olja och vinäger som vi letat efter i några veckor.

Efter lunch åkte vi en tur med minibuss med två fantastiska guider runt ön. På eftermiddagen blev det sedan ”afternoon tea” hos Ingrid, en gammal dam med svensk mamma som driver St Annes guest house. Mycket trevligt och personligt i en minst sagt prunkande trädgård. Tanten var pratglad och vi blev kvar så länge att affärerna han stäng i staden. Som tur var han vi ned till en i hamnen så vi kunde få det allra nödvändigaste.

Nu ligger vi och väntar på att tidvattnet ska vända vid tretiden. Vi vill gå när strömmarna är svaga i sudet väster om Alderney som kallas The Swing. Målet blir Guernsey, där vi hoppas komma in vid högvatten strax före midnatt i kväll. Förmodligen blir det middag och väntan utanför innan.