I går hade vi en ny fin dag på havet. Vi lämnade Fécamp i soluppgången (vilket här är strax före sex). Sträckbog i måttlig frånlandsvind med Code 0. Vi gjorde 6-7 knop genom ett ovanligt smult vatten och upp till 8 över grund med hjälp av slutet av det västgående tidvattnet.

Fram på dagen skralnade vinden och det blev ”dörjefart”. Vi fångade mest tångruskor men en spirr blev det i alla fall. Vi rullade in och ut Code 0 några gånger och växlade mellan den och järngenuan alt eftersom vinden varierade. Framåt 12 blev det helt bleke och motorgång ett antal timmar under vilken vi passade på att gör en rejäl laddning vatten.

På eftermiddagen kom sedan en sydväst och vi kunde kryssa de sista timmarna upp till Saint Vaast. Där blev det en stund för ankar och middag i väntan på att vattnet skulle stiga så att vi vid halv tiotiden kunde gå in i hamnen. Skönt att sova i en hamn utan inbäring!

I dag har vi legat kvar. Hade funderingar på att segla vidare men det skulle bli musik i hamnen på eftermiddagen så vi stannade. Trevligt arrangemang med att antal olika ”fåmansband” som spelade på olika ställen runt hamnen mellan tre och sex. De här grabbarna hade hittat en smal gata med stenhus som gav perfekt akustik till deras tuffa bluesmusik.

Man kunde gå runt och lyssna på lite varierande musik medan vattnet utanför portarna till hamnen sakta sjönk undan. För oss nordbor är det fascinerande att se skillnaden mellan hög och lågvatten. Här är variationerna stora och strömmarna starka så det gäller att planera sin segling både för medström, för att undvika för starka strömmar som kan bli obehagliga t ex runt uddar och för att komma in och ut ur hamnarna.